Små stora steg..

Vad som ses för ett litet steg för de flesta ses som ett stort steg för mig. Det har verkligen tagit mig hela veckan att få ordning här hemma och nu är jag slut och trött ! Men vet ni vad! -huvudsaken för mig är att jag klarar det själv!Så jag har gjort det i min egen takt, det tar lååång tid och jag har offrat mkt sociala tid denna veckan men inombords bubblar jag av tillfredsställelse över att ha klarat av att städa huset själv!
Sen jag insjuknade så har det där uttrycket "Kan själv" blivit väldigt viktigt för mig. Det tar fem gånger så lång tid att tex städa för mig som för andra men det ger mig så mkt att JAG VILL! =)
Det har varit viktigt för människor genom alla tider att känna sig behövd så det är ju inget konstigt med att jag gör det jag också då jag går hemma och deppar.


Snart kommer jag kanske inte kunna, mormor och mamma står beredda att hjälpa då jag ber om det för det gör jag om jag måste, det har de ringt och sagt till mig 1000 gånger nu och snart kommer jag ställa frågan men så länge jag orkar så vill jag för det ger mig sådan positiv energi tillbaka! =)
Men det är ju bara sådan jag är som person, jag är en fighter! Det betyder inte att jag tar dumma risker och gör något som kan skada mig eller barnet. barnet ligger tryggt och bra i min mage, det enda som händer med mig att jag får värk. Men gör man som jag och lever med värk varje dag så blir man till slut trött på att inte göra någonting och vill försöka, så det är det jag gör.

Jag trivs med livet nu, jag har utvecklats något enormt och är så tacksam för allt som hänt det senaste året! Det kan inte sägas nog med gånger! Man ska vara tacksam och visa och säga hur glad man är. Det är viktigt! <3

Idag har jag även fått reda på något fruktansvärt.. En vän från förr som jag umgicks med för flera år sen har skaffat barn med sin tjej, de skulle ha om 1 månad tror jag, i Onsdags föddes deras dotter för tidigt, samma dag dog hon... Tänk vad fort livet kan vända, det är ofattbart skrämmande. Det är mycket därför jag ofta predikar om hur mkt man ska strö sin omtanke omkring sig,-bryr du dig så visa det! Livet är så skört.. Så otroligt skört och det är alldeles för många som går runt i sin egen lilla värld och är otacksamma, bittra, känner avund, snackar en massa skit. Det är ju så synd! Tänk vilket löseri med tid och energi då man istället kan glädja någon som man uppskattar genom att bara tala om det för honom/henne.

Men världen är väl kanske inte sådan.. Det är "min bubbla" Jag tror alltid för gott om folk får jag ofta höra, tar för mkt skit och bara låtsas som att jag inte märker det, ja blundar väl för det egentligen. Henrik brukar fräsa till åt mig då han tycker det räcker att jag ska säga ifrån. Ibland biter jag då ifrån lite men jag tycker bitterhet är sådant slöseri med tid så jag väljer att bara tycka synd om dem som behandlar mig illa. De vet ju tydligen inte bättre, men jag VET bättre än att göra så tillbaka eller mot någon annan, jag är inte sådan som person och antingen får folk gilla mig för den jag är eller så kan de ju bara strunta i att umgås med mig.

Svårare än så är det ju inte!

Men det är tur att Henrik säger till då det går över styr ;)

Annars var det inte mer tankar för denna kväll.. Måste snart sova iaf för i morgon är det ögonbottenmätning tidigt ju.. Ronny, Henriks pappa kommer hit halv 8 så jag måste gå upp innan tuppen! Huuu! Men det ska bli väääldigt roligt att få hem sofforna!! LÄNGTAR!
Och så kommer Henkepenk hem också! UNDERBART!!! Vi har en rolig helg framför oss! =))

Nattinatt!