torsdag 29 oktober 2009

Möte med läkare och försäkringskassan.

Idag har jag haft mötet med min läkare och försäkringskassan, här näst blir det ett möte med arbetsförmedlingen den 8/12... Sen får vi se vad som händer! Jag hoppas verklien de kan hjälpa mig hitta en arbetsplats som passar mig! Än har inte hoppet slocknat helt! :)

Annars har det var en tokstressig vecka, el rättre sagt, de senaste 2 veckorna har varit det! Jag har helt tappat förmågan att koppla av.. Har ni några bra tips för det? Ska boka massage iaf! Denna veckan har det börjat göra ont i hela kroppen!Öm i höften, ryggen, och fruktansvärt ont i min axlar! Läkarn sa åt mig att stressa ner, lyssna på kroppen och kanske prata med en sjukgymnast som kan hjälpa mig. Så nu ska jag ta tag i det...

I övrigt känns det som att livet springer ifrån mig.. Jag hinnier fortfarande inte med! Att jag inte ska opereras har jag nog inte förstått än... Undrar när, var och hur den poletten kommer trilla ner...

Telefonen ringer hela tiden... Aldrig en lugn sund att skriva...

Jaja lika bra att slita sig härifrån.. Bye!

Möte med läkare och försäkringskassan.

onsdag 28 oktober 2009

Hej på er!

Jag vet at mina uppdateringar här hardröjt.. Ledsen för det!
Det har varit en hektisk tid med husbygge och planering, höstdepp, slut på ork och värk.. Så jag har kännt att jag inte riktigt haft något muntert att skriva.. För att inte tala om tidsbristen! Hua.. Husbygget är det enda roliga just nu så jag får fokusera på det! :)
Denna veckan börjas det sprängas! Och saker och ting börjar röra sig! :)
Annars har jag haft mkt att stå i med min hälsa, får ondare nu när det börjar bli kallt och i år märks det mer än vanligt.. Men det är bara att kämpa på! Fast jag har lite svårt att gå frammåt kvällarna :(
Annars har moderaterna och deras jäkla skitpolitik hållit mig sysselsatt! De har gjort så mkt skitregler för oss sjukskrivna så det är ett heltidsjobb att hinna md allt pappersarbete.. Usch det där är jag så arg på så jag ska sluta skriva om det innan jag är alldeles för dum tror jag...gaaaah!

På Torsdag är det möte med min läkare + försäkringskassan.. Då får jag veta hur min framtid ser ut.. Om jag blir sjukpensionär eller om jag ska arbetspröva.. Försäkringskassan trodde det blev sjukpensionär.. Kul som 27åring.. SUCK! Men just nu på kvällen då jag har som allra ondast så fattar jag inte att det ska kunna bli något annat heller för den delen.. Usch.. Jag är verligen lee på att vara jag... Men men nu har jag inget val...

Henke och jag har haft så mkt bollar i luften att vi knappt hunnit stanna upp och andas! Jag hoppas verkligen vi kan det i helgen som kommer annars vet jag inte hur detta ska gå! Vore skönt att bara dra för gardinen och kolla på film efter film och bara känna lugnet... !

Höstrusket gör det inte lättare det heller nu när man bara går hemma och drar.. Håller fortfarande stenhårt på morgonpromenaderna och gymmandet men efter det så är det inte så mkt mer.. Visst jag håller mig sjukt sysselsatt men stannar jag upp och känner efter så saknar jag verkligen ett arbete och en mening i vardagen!

Vifår se vad som händer efter Torsdag!
Bilder på vår tomt kommer vid ett senare tillfälle! Det händer så mkt där ute just nu :)

-Man ska ju fokusera på det positiva! ;)

Nattinatt!

torsdag 15 oktober 2009

Mina dagar går för fort!

Mina dagar går för fort nu! Hinner inte med hälften av allt jag vill! Men det är väl positivt att jag är sysselsatt! Har välgjort så lite med flit också för att slippa stanna upp och tänka... Men det har hänt lite roligt också!!

Fina syster Marina har fyllt 25 :) Och det har firats och givits paket med ett mysigt släktkalas! :)

Annars har jag varit trött tröttare TRÖTTAST! Märks så väl på mig att hösten är här... På sommaren går jag upp innan kl 06:00, slänger in en maskin tvätt och går sedan till gymmet.. Nu ligger jag kvar till sista sekunden och fasar för att tvingas vakna.. Huvudet och hela kroppen är som en magnet mot sängen och kudden... + att jag börjat frysa konstant! Men det rådde min underbara mor bot på då hon stickade en supermysig poncho till mig! TACK MAMMA! :) Den värmer så gutt så jag ska gå och mysa i den varje kväll nu!

Tankarna kring framtiden börjar ljusna även dem! Har börjat vänja mig vid tanken på att det inte blir någon operation. Det konstiga är och det låter väl som inbillning.. Men jag tycker jag fått ondare och ondare i höften den senaste veckan.. Kan beror på att jag fuskat med vilan.. Men idag kommer Henke hem redan så då blir jag lugnare! Ska bli så skönt!
Har mött en av mina största rädslor i veckan också! -Jag har kört bil! Haha! Känns jättemesigt men jag är faktiskt inte så glad i att köra! El.. jo.. Då jagväl sitter bakom ratten tycker jag att det är jättekul!!! MEN jag tycker inte om att köra i mkt trafik.. Det gör mig stressad... Men söta Malinpalin var med och satt lungt brevid, jag retade bara upp en annan bilist denna gång.. Jag höll 50km/h på en 50väg! och han blev vansinnig och körde demostrativt om mig! Jäkla rötskalle! usch!
Bättre man kör lungt och försiktigt än att det händer olyckor! Tycker det är så barnsligt att hetsköra!

Men men, då jag kör mer kommer jag säkert också gasa på! Det gjorde jag ju förrut :p

Nä nu blir det duschen! Sen ska här lagas mat!

Esa: Jag tänker på dig!!!

Kram på er!

onsdag 7 oktober 2009

Mkt nu..

Det känns inge bra.. Det känns som att jag står vid kanten av ett stup och flaxar febrilt för att återfå balansen... Hjärtat rusar och jag mår illa...

Önskar att någon kunde hållaom mig och säga att allt blir bra... Och jag önskar att jag kunde tro personen som sa det... Den största delen av mitt hopp trillade ner för stupet för längesen, jag är rädd att jag trillar efter... Men det får jag inte, och det ska jag inte! Men om allt bara kunde lugna sig lite... Om jag bara fick chansen att låta något sjunka in i ett lugnt tempo.. Mitt eget tempo... Har så mkt att vara glad för nu så jag borde inte känna som jag gör...

Men jag repar mig nog snart, det bruar jag ju göra...

tisdag 6 oktober 2009

<3

Är så tacksam över min familj, släkt och mina vänner! Dessa dagar då min mark gungar och allt känns mörkt finns ni där och håller mig uppe och jag kan inte med ord beskriva vad ert stöd och peppande betyder för mig!
Ni vet vilka ni är, ni har hört av er, varit här, ni har lyssnat och stöttat och värmt mig, TACK! <3

INGEN OPERATION!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Igår kom samtalet som jag väntat på sen i augusti 2006! DET BLIR INGEN MER OPERATION! Jag vill skrika ut det!!!!!!! Vara lycklig, glad och lättad!!!! Men samtidigt är jag så oerhört ledsen så jag kan inte riktigt glädjas åt det...
Doktor T ringde då vi satt i bilen utanför vår husleverantörs kontor (Ja sen sist jag uppdaterade har vi beslutat oss för att bygga hus också!!!! :) )

Han hade fått mina röntgenbilder granskade av en neurokirurg, doktor S.B. Han är en utav Sveriges bästa neurokirurger berättade min kära kusin som jobbar på akuten i Kalmar, där hon hört om hur duktig han är. Iaf, denna doktor vågade inte ens han operera min rygg, han skulle då opererat min ryggmärg. Det var ett måste att operera ryggmärgen för att sedan 2 månader efteråt kunna genomföra en skoliosoperation.. Men detta innebär stora risker. På ren svenska betyder det förlamning.. Så nu rekomenderade doktor T mig att fortsätta leva som jag gör idag. Skaffa familj och bygga vårt drömhem och under tiden skulle han göra allt han kunde för att ge mig de värktabletter och hjälp jag behövde, det var bara att ringa sa han.
Hans råd till mig var att leva i nuet, göra allt jag drömt om och kämpa så länge det går, och blir det sedan ohållbart och jag har alldeles för mkt besvär så tar vi nya tag då. Men då ska det vara så pass illa att jag inte överlever utan en operation...

Så jag ÄR överlycklig över att få sätta igång att planera framtiden!!! Men jag är också oerhört ledsen över att inte kunna bli bra... Men det känns ändå som att detta är det bästa. Jag slipper gå igenom helvetet igen. Men jag blir inte rak och fin i ryggen och jag kanske aldrig kan jobba...

Benbiten de hittat i min ryggmärg visste de inte vart den kom ifrån. Det fanns en misstanke om att den hamnade i ryggmärgen under min första skoliosoperation men de hade ingen dokumentation som styrkte det. På det området ska jag inte ge mig förrän jag slagits me näbbar och klor! Men det blir en annan historia...

Idag försöker jag bara förstå allt jag fick veta igår, försöker förstå allt jag nyss skrivit... Henrik åkte i natt, jag kunde inte somna om då han åkte vid halv 3 tiden, tankarna bara snurrar... Jag borde som sagt vara glad... Men jag kan inte... Sitter bara och tänker: "Vad faan hände" och de tanken ekar i mitt huvud hela tiden...


Jag hoppas det sjunker in snart så jag kan glädjas åt allt roligt som händer och allt jag och Henrik har framför oss!

Vi ska bygga hus!!!!!! Det blir vårt drömhus! En enplansvilla från Trivselhus och vi fick den tomten vi ville ha och allt bara klaffar nu!!!! Det är det jag inte är van vid! att allt klaffar nu...

Antar att man blir lite försiktig med att glädjas åt när livet flyter på efter alla motgångar man haft... Men jag vill inget hellre än att kunna njuta av det snart...