Jaha.. Detta mail fick jag då alltså av en Jeanette.Vi gick gymnasiet i Mönsterås samtidigt och är lika gamla, varit ytliga vänner som kollat läget med varandra då vi mötts på stan och genom facebook men känner inte varandra mer än så. Men ändå tycker hon att hon kan föreläsa för mig om mitt liv.
Jag är inte den som är den utan gav svar på tal, hon tror jag och Henke skaffar barn för att låta andra ta hand om det och att jag ej borde skaffat barn pga min hälsa med tanke på ärftlighet och att jag inte rer ut att ta hand om Cajsa själv.
Vad det gäller ärftlighet så har ingen i min familj skolios tidigare. Så risken att hon ska kunna få det är lika överhängande som för vilket barn som helst.
Och vad det gäller att ta hand om Cajsa så klarar jag det ypperligt, visst ibland har jag mina hälsosvackor, jag har ju trots allt ett handikapp som gör att jag ej kan jobba, men då har våra fina familjer funnits här på två röda utan att vi bett om hjälp, mamma har ju varit arbetslös och velat vara här både för att hjälpa och få kvalitetstid med Cajsa.
Jag orkar inte dra allt, ni som följer denna blogg vet läget med min hälsa ändå och det har jag förklarat för fröken Jeanette i ett mail också.
Men som jag sa till henne, vi har inte bara bestämt oss för att skaffa barn över en natt, vi hade länge funderat, frågat läkare om risker, komplikationer osv, samt pratat mycket med våra föräldrar.
Och jag tycker att en fysisk nedsättning hos en förälder inte är hälften så farlig som en psykisk, vilket jag också lät denna Jeanette veta.
Undrar hur man tänker då man haspar ur sig sådana här saker till en ytlig bekant utan att ens ha alla bakgrundsfakta..? Tänker men inte på hur mkt det kan såra?
Egentligen har jag lust att skriva en ärlig barnslig mening på samma nivå i stil med
"Bara för att du inte är nöjd med dig själv, har stripigt hår, fleecejacka, leggings och ljusblå foppatofflor till dina raggsockor och sitter i en lägenhet i Kalmar där ni spelar datorspel istället för att leka med er son så behöver du ej hacka på mig"
Men jag låter bli och låter det bero nu, ska inte låta det ta mer energi från mig. Om en människa som hon inte kan räkna ut att man självklart känner sig otillräcklig som förälder då man sitter på ÖF och fäller tårar då man tvingas sätta sig på stolen med sin dotter istället för att vara med och leka på golvet då de andra sjunger i ring under sångstunden så är det inte mitt fel, hon har ej den förmågan till förståelse. Klart jag lider då jag ser hur undrande Cajsa ser ut då vi tvingas avbryta mitt i leken för att mamma har ont. Klart jag oroar mig för hur det ska gå då hon börjar väga mer och mer, men har jag ej rätt att skaffa barn för det?
Om en förälder/nybliven mamma el pappa skadas i en trafikolycka och blir rullstolsbunden direkt efter deras barns födsel, ska man ta ifrån dem barnet då..?
Tycker det är väldigt många som haft åsikter om mig och Henrik och det liv vi lever, varför kan folk inte bara sköta sitt och låta oss vara lyckliga, för det är just vad vi är!
Är det det som retar må tro? Får man ej vara lycklig och nöjd med tillvaron? Måste man alltid leta fel istället för att få uttrycka sina känslor för det som är bra och gör en glad ?
Detta är mailet som jag fick från Jeanette:
"Jag ville bara tala om att jag har tagit bort dej från min vännerlista iomed jag for så illa av det du skrev tidigare, å jag tycker verkligen du utnyttjar familj å vänner men du vågar bara inte erkänna det, för DU visste juh hur det hela skulle bli iomed dina sjukdomar och du måste skämta att du satte din hälsa åt sidan för att skaffa er underbara tös? för du sa juh till mej att du skaffade barn för att låta andra ta hand om henne, så jag hade juh lite rätt iaf.....å jag kan inte förstå hur du kan säga så som du gjorde ang henkes karriärsval, snacka om att vara utnyttjad, jag tycker så synd om honom, du e verkligen en krävande individ! om du inte kan ta hand om ett barn själv så varför skaffa? För mig finns INTE en tanke på att låta andra göra mitt jobb när jag känner för det och du vet inte vilka sjukdomar som generna för vidare...det vet ingen av oss! och det är ingen ursäkt att du e sjukpensionär och vill ha hus å sånt å han får jobba häcken av sig medan du lever gott gumman! Och det är så fegt att fälla kommentarer å sen inte kunna tåla svaren, jag har aldrig varit arg, men jag blir så fruktansvärt ledsen när jag känner hur kall du är..och behandlar omgivningen! för jag tror inte att bvc hade gått med på att du fått behålla cajsa om de visste att du knappt kan ta hand om henne vissa dagar, då hade de gjort tjänstefel, så va glad att du har familjen som ställer upp så fort du viftar med lillfingret! önskar er allt gott och hoppas att du förstår min reaktion..ta hand om er, kram!"
