2010 blev ett underbart år i väntan på vår dotter <3
2011 kommer bli ett underbart år tillsammans med henne <3
GOTT NYTT Å PÅ ER!! =))
I år har hela julhelgen och alla festligheter som brukar råda varit lugna för oss, vi har nämligen för ovanlighetens skull inte tagit intiativ till att hålla i någon festlighet själva, samma sak med nyår, och då höll vi på att få sitta ensamna även då men sen löste det sig så underbart att vi ska få fira med härliga familjen Nielsen och deras sällskap! Ska bli kul! =)
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
I natt hände det...
Jag upptäckte att jag inom kort har alldeles för ont i ryggen för att bära runt på mitt lilla barn... Jag visste den dagen skulle komma... Men inte så snart... Hon är ju bara 5 veckor och väger 3635g... Det gör ont i mammahjärtat...
tisdag 28 december 2010
Jaha...
Blir så trött på människor som måste hävda sig och sitt och sina åsikter om allt heeeela tiden!
Har man inte förmågan att glädjas för sina medmänniskors skull så låt då inte bitterheten lysa igenom iaf, det är fult, retfullt och pinsamt och vi som ser det kan ju inte annat än att skratta fast än det är ganska synd om den det gäller.
Idag har vi varit i Kalmar på ögonbottenmätning för mig, vilket innebär en helvetisk huvudvärk eftersom man får anstränga ögonen så mycket, sen blev det raka vägen hem och packa in skruttan som varit hemma med mormor då hon kräkts en väldig massa, i bilen för att åka till Bvc, hon väger nu 3635g, stora tjejen! Hon har nu mer en gigantisk dubbelhaka vår lilla tjej! :p
Har man inte förmågan att glädjas för sina medmänniskors skull så låt då inte bitterheten lysa igenom iaf, det är fult, retfullt och pinsamt och vi som ser det kan ju inte annat än att skratta fast än det är ganska synd om den det gäller.
Idag har vi varit i Kalmar på ögonbottenmätning för mig, vilket innebär en helvetisk huvudvärk eftersom man får anstränga ögonen så mycket, sen blev det raka vägen hem och packa in skruttan som varit hemma med mormor då hon kräkts en väldig massa, i bilen för att åka till Bvc, hon väger nu 3635g, stora tjejen! Hon har nu mer en gigantisk dubbelhaka vår lilla tjej! :p
söndag 26 december 2010
5år av kärlek
God fortsättning på er!
onsdag 22 december 2010
Idag är Cajsa 4 veckor!
Idag är vår älskade flicka 4 veckor <3
De sista julklapparna ska förhoppningsvis inhandlas och sen ska vi bara njuuuta!
tisdag 21 december 2010
Jul Jul strååålande Jul....!
Som en envis spetälska klänger *piiip* sig fast och med ett fult hånleende dyker *piiip* upp p något sett titt som tätt. Varken lessnar eller tröttnar fast än att *piiip* någon gång borde känna hur ovälkommen *piiip* är.
Jag har tröttnat men jag vägrar ge upp, för någon gång måste väl även den dummaste fatta??!
Sen önskar jag att jag någon gång fick frågan... Mer skriver jag inte, men om någon bara frågade och verkigen orkade höra mitt svar, men ingen gör det så jag behåller det för mig själv.
Men men... Skönt att avreagera sig lite iaf, det får mig ändå att må lite bättre =)
Annars är livet gott! Cajsa har växt ur sina pyjamaser i strl 50! Wohooo! Vår tjej börjar bli stor! =))
Börjar även känna lite julstress... Trodde jag skulle slippa den i år då jag tycker jag förberett mig väl men nu sitter jag ändå här med lite småpanik! I år gäller den mor, far och svärföräldrarna, vill så gärna att de ska bli nöjda så mycket som de gjort för oss, jag hoppas jag hinner ta en snabb tur på stan och fixa det sista så det känns riktigt OK! =)
Har varit dagar med blandade känslor och dagarna fram till jul går fort! Verkligen fort! Och i år känner jag att jag inte riktigt hinner med.. Har ju sina förklarliga orsaker, underbara orsaker så klart! Men det är även lite jobbigt att klockan tickar men jag ä en vecka efter mentalt hela tiden känns det som... Konstig känsla...
Jag, Henrik och Cajsa är sällan för oss själva heller, man vill träffa alla men ibland behöver man landa också. Dubbla känslor där med.. :p
Har även funderat på vem jag är som person också, man genomgår en genomförändring som nybliven förälder, ändrar värderingar och synsätt på det mesta, blir till en stor del mycket tryggare som person men även osäker...
Ja.. Det är mycket nu.. Men vår lilla tjej är det bästa som hänt oss och trots tidsbrist och saknaden av långa telefonsamtal med vänner (MYSAN !) så njuter vi av denna tid så klart <3
Cajsa har tidigt börjat följa oss med blicken, hon lyssnar och räcker ut tungan mot oss då vi gör det mot henne och hon blir lugn då hon hör våra röster, det är en häftig känsla! HON LER!! =)) Och att se hur hon växer från dag till dag är helt otroligt!
Jag hoppas detta blir en fin jul med mycket kärlek för det är allt jag önskar mig, kramas mycket och jag är nöjd <3
Tusen tack till Johanna som kom förbi med jättesöta kläder till Cajsa idag! Väldigt fint gjort och det värmer mitt hjärta att personer som hon finns! Personer som gör saker för andra utan tvång, bara för att de vill =) TACK <3
Avslutningsvis så är det viktigt att tala om /visa för dina nära och kära just det där de vet så väl men aldrig tröttnar på att höra, inte bara för att det är jul men mitt i stressen som kan råda så är det inte så fel att stanna upp och bara göra så. Eller hur?
Jag har tröttnat men jag vägrar ge upp, för någon gång måste väl även den dummaste fatta??!
Sen önskar jag att jag någon gång fick frågan... Mer skriver jag inte, men om någon bara frågade och verkigen orkade höra mitt svar, men ingen gör det så jag behåller det för mig själv.
Men men... Skönt att avreagera sig lite iaf, det får mig ändå att må lite bättre =)
Annars är livet gott! Cajsa har växt ur sina pyjamaser i strl 50! Wohooo! Vår tjej börjar bli stor! =))
Börjar även känna lite julstress... Trodde jag skulle slippa den i år då jag tycker jag förberett mig väl men nu sitter jag ändå här med lite småpanik! I år gäller den mor, far och svärföräldrarna, vill så gärna att de ska bli nöjda så mycket som de gjort för oss, jag hoppas jag hinner ta en snabb tur på stan och fixa det sista så det känns riktigt OK! =)
Har varit dagar med blandade känslor och dagarna fram till jul går fort! Verkligen fort! Och i år känner jag att jag inte riktigt hinner med.. Har ju sina förklarliga orsaker, underbara orsaker så klart! Men det är även lite jobbigt att klockan tickar men jag ä en vecka efter mentalt hela tiden känns det som... Konstig känsla...
Jag, Henrik och Cajsa är sällan för oss själva heller, man vill träffa alla men ibland behöver man landa också. Dubbla känslor där med.. :p
Har även funderat på vem jag är som person också, man genomgår en genomförändring som nybliven förälder, ändrar värderingar och synsätt på det mesta, blir till en stor del mycket tryggare som person men även osäker...
Ja.. Det är mycket nu.. Men vår lilla tjej är det bästa som hänt oss och trots tidsbrist och saknaden av långa telefonsamtal med vänner (MYSAN !) så njuter vi av denna tid så klart <3
Cajsa har tidigt börjat följa oss med blicken, hon lyssnar och räcker ut tungan mot oss då vi gör det mot henne och hon blir lugn då hon hör våra röster, det är en häftig känsla! HON LER!! =)) Och att se hur hon växer från dag till dag är helt otroligt!
Jag hoppas detta blir en fin jul med mycket kärlek för det är allt jag önskar mig, kramas mycket och jag är nöjd <3
Tusen tack till Johanna som kom förbi med jättesöta kläder till Cajsa idag! Väldigt fint gjort och det värmer mitt hjärta att personer som hon finns! Personer som gör saker för andra utan tvång, bara för att de vill =) TACK <3
Avslutningsvis så är det viktigt att tala om /visa för dina nära och kära just det där de vet så väl men aldrig tröttnar på att höra, inte bara för att det är jul men mitt i stressen som kan råda så är det inte så fel att stanna upp och bara göra så. Eller hur?
söndag 19 december 2010
Jädra känslomänniska...
Ja en jädra känslomänniska det är jag det. Och det är inte roligt, jag kan inte glömma eller fly från det jag känner just nu, jag bygger bara upp en större hopplöshet... Jag hoppas att det lättar snart, det har ju gjort det förr.. Världens sötaste dotter har jag här iaf och idag är det 4e advent! Henke och jag glömde tända ljuset vid frukosten i vanlig ordning.. Men vi får la ta det vid lunchen... ;)
måndag 13 december 2010
Sonja, Sanna, ShirleyJulkonsert UKK 051210 Tänd ett ljus och låt det brinna
Detta är min absoluta favoritlåt, jag får alltid tårar då jag hör den för jag tycker den är så vacker! Första gången jag grät till den var i bilen hem efter ett besök på Universitetssjukhuset i Linköping med mamma och pappa då jag fått vet att jag stod inför min första ryggoperation. Det kommer jag aldrig att glömma. Denna låt ger mig tröst och hopp, jag mår bra av att både sjunga och att höra den och jag gråter alltid vid samma tidpunkt i texten, det slår aldrig fel.
Tänk vad lite jag visste om vad livet skulle bjuda på julen 1997 då jag satt och grät i bilen den gången. Tur var väl det iofs. Att sedan lyssna på den varje jul efter det gör mig bara starkare. Förra julen lyssnade jag på den och längtade efter att denna jul få sitta med en gravidmage vid granen, men vet ni vad, -jag kommer sitta där med vår alldeles underbara lilla Cajsa! Gravidmagen har redan varit och vänt ;)
Denna jul blir magisk och jag är så tacksam! Så otroligt tacksam, kanske till och med jag har en lyckostjärna någonstanns.. <3
måndag 6 december 2010
Barnmorskans guldägg..=)
Cajsas barnmorska ropade in oss till sig då vi var på bvc, hon gick ifrån sin andra patient då hon fick höra att vi var där för hon ville se vår lilla flicka. Denna barnmorska är speciell, vi har fått väldigt fin kontakt under dessa månader och vi har delat både oro och glädje över denna graviditet.
Av glädje av att vi var i mål och Cajsa mår bra så sprang barnmorskan ut på stan och köpte henne en present som hon överlämnade med väldigt fina ord och glädjetårar, jag grät jag också, det var så fint av henne!
Detta fick Cajsa:
Jag kommer aldrig glömma det och det kommer för alltid värma mitt hjärta, tack. <3
söndag 5 december 2010
Världens vackraste Cajsa + Mormors födelsedag.
Att jag skulle välsignas med ett friskt barn trodde jag aldrig men hon är så stark min fina lilla flicka, vår fina lilla flicka. Kärleken till Cajsa och Henrik är maximal och det är genom dem jag andas! Hädanefter kvittar det vad livet lurar på, så länge jag har dem är jag världens starkaste och världens mest tacksamma person.
Inget har kommit serverat till mig men Cajsa är beviset på att mitt kämpande varit värt det tusen gånger om <3
KÄRLEK!!!
Så.. Nu har mina hormoner fått lite utlopp för idag! Nu ska vi snart göra oss fina för att åka till Mormor Carina och fira hennes födelsedag! GRATTIS MORMOR! =))
Och tack för att du har varit och alltid är min största klippa i livet, det är du verkligen, TACK från hela mitt hjärta, om jag lyckas hälften så bra i mammarollen som du så kommer Cajsa ha det bra. Du är bäst.
Ja gott folk, jag är så jäkla snuskigt tacksam till livet just nu!
lördag 27 november 2010
Lycka!
2010-11-24 Kl 08:53 Föddes vår älskade Cajsa <3
Lyckan jag känt sen dess är obeskrivlig, större än jag någonsin kunnat ana.
Jag har aldrig varit med om något vackrare. Hon är perfekt!!!
Det hela började i Tisdags den 23/11 då jag var med mamma hemma i Ruda. Pappa stod vid spisen och gjorde sin goda köttfärsås på önskan från mig, mamma kom precis hem från skogen där hon varit och plockat ris till julpyntandet på uteplatsen. Jag skulle bara gå på toaletten innan vi satte oss för att äta och då gick vattnet! Klockan var då ca 12:20. Chockad ringde jag förlossningen i Västervik, sedan min barnmorska, alla tyckte vi skulle åka in, jag förstod ingenting först men bytte om, satte mig för att äta samtidigt som tårarna rann och värkarna började slå till på nytt. Mamma ringde Henrik och bad honom komma hemåt. Sedan åkte mamma och jag mot stan för att hämta BB-väskan i huset och sen fortsatte vi mot Västervik! Pappa, Cajsas morfar stod med tårar i dörren då vi gav oss iväg...
På förlossningen stoppade man värkarna med ännu en bricanylspruta. Jag fick ett rum och vi väntade på att Henrik skulle komma medan jag fick skicka hem min mamma pga det kraftiga snöovädret som började dra in över oss. Som grädde på moset fick vi även punktering på mammas bil! 5minuter från deras hus ringde vår telefon och pappa sa att vi skulle vända om då grannen kommit inspringande efter att hon sett vårt tomma bakdäck då vi åkte iväg, Tack Gunilla!!
I den stunden tänkte jag bara, jaha idag kommer jag föda, det var bara en typisk sådan dag...!
Iaf.. Vi klarade oss genom värkarna till Onsdag morgon, då straxt innan 09:00 rullades jag in på operationssalen med Henrik vid min sida, han fick vara med till jag somnade in. Rätt var det var vaknade jag igen och han satt där på samma sida av sängen, jag frågade om de hade sytt ihop mig, ja det har de och allt har gått bra, det blev en flicka, det blev en Cajsa! Jag svarade bara I Love You och dåsade till igen, sen kom de in med detta mirakel!
Vår lilla docka! Hon är frisk och perfekt på alla de sätt! Liten men ack så stark!
Jag är så stolt!
Idag är det Lördag och vi hoppas på att få åka hem, min mjölkproduktion börjar öka så jag kan pumpa ut en hel del så Cajsa får i sig alla viktiga ämnen även om hon inte är redo att ta bröstet än. Men med träning och tålamod kan det lösa sig =)
Tack för alla gratulationer på både sms, facebook och samtal, vi har inte hunnit svara på alla enskilda då denna lilla prinsessa håller oss sysselsatta men allt är läst och vi är jätteglada och tacksamma för alla fina tankar! TACK <3
Nu ska jag återgå till att pussa på min härliga familj!
Livet är härligt!!
måndag 22 november 2010
Vänner!
Jag är förbaskat lyckligt lottad som har så många fina vänner! De senaste dagarna har Mysan och Jenny utmärkt sig lite extra. Tack för att ni aldrig dömer mig, pratar illa om mig och för att ni alltid finns där för mig! Det betyder så otroligt mycket ska ni veta!
Idag släppte Jenny allt hon höll i och hämtade en illamående mig vid mödravården, jag behövde inte ens fråga! Sånt värmer verkligen mitt hjärta! TACK!
Hoppas jag kan vara till samma stöd för henne en dag <3
Och så Mysis som skickat världens finaste paket med paket i på posten! Hon har med sitt vanliga hemlighetsmakeri lyckats få till "det där extra" TACK till dig med! =) Bilder som följer visar detta:
På paket nr 1 stod denna text, det var en present från Elin och innehöll denna söta pyjamas! =)
På paket nr 2 stod detta som visas här ovan...
Det innehöll denna fina mössa som Mysan gjort! JÄTTEFIN!!! =))
Och så slutligen i paket nr 3 fann jag det mest underbara av allt! Jag vet inte vad du får alla ideér ifrån vännen min men jag gillar det skarpt! Haha! UNDERBAR är den!!!! =))
Du bad mig säga det första ordet som slog mig då jag tänkte på vår bebis och jag sa älskad, du bad mig säga en färg och eftersom vi ej vet könet så sa jag grå, och så vet du om att jag älskar flugsvampar! Och så här fint blev det!
Detta innehöll då....
Idag släppte Jenny allt hon höll i och hämtade en illamående mig vid mödravården, jag behövde inte ens fråga! Sånt värmer verkligen mitt hjärta! TACK!
Hoppas jag kan vara till samma stöd för henne en dag <3
Och så Mysis som skickat världens finaste paket med paket i på posten! Hon har med sitt vanliga hemlighetsmakeri lyckats få till "det där extra" TACK till dig med! =) Bilder som följer visar detta:
På paket nr 1 stod denna text, det var en present från Elin och innehöll denna söta pyjamas! =)
Det innehöll denna fina mössa som Mysan gjort! JÄTTEFIN!!! =))
Och så slutligen i paket nr 3 fann jag det mest underbara av allt! Jag vet inte vad du får alla ideér ifrån vännen min men jag gillar det skarpt! Haha! UNDERBAR är den!!!! =))
Du bad mig säga det första ordet som slog mig då jag tänkte på vår bebis och jag sa älskad, du bad mig säga en färg och eftersom vi ej vet könet så sa jag grå, och så vet du om att jag älskar flugsvampar! Och så här fint blev det!
TACK TACK TACK VÄNNEN!!! <3
Underbara presenter! Och mer innehöll lådan men jag kan inte lägga ut bilder på allt, då blir jag aldrig klar! :p
Men så här såg klädhögen ut efter lilla Julafton här hemma... =)
Nu ska allt vikas ner i bebis byrå sen återkommer vi med bildbevis då det lilla livet har dem på sig! Helt underbart! =))
Misstänker att jag även fick äran att få ett plagg som Mysan själv sytt till sin Elin, det kändes speciellt och väldigt fint! Återkommer med bild på den fina tröjan senare <3
Misstänker att jag även fick äran att få ett plagg som Mysan själv sytt till sin Elin, det kändes speciellt och väldigt fint! Återkommer med bild på den fina tröjan senare <3
Så denna dag har varit bra men jag har också mått risigt, väldigt risigt, allt såg dock bra ut på mödravården, bebis mår bra vilket är huvudsaken, men jag känner mig liten, ynklig, illamående och har värk... Jag är orkeslös så det skriker om det... Just nu sitter jag i ett tyst hus med tända ljus, ingen tv eller musik på, men jag trivs ganska bra med tystnaden så tankarna får fara fritt för en stund... Det är ganska mycket tankar från massor av olika håll just nu och jag vill bara vara ensam och slåss med dem just nu. Det är faktiskt skönt ibland...
Tror till och med att ag ska försöka sova lite här på soffan... Om bebis låter mig...
Trött och illamående...
Jag är trött och konstant illamående med kräkningar och insulinkänningar sen i Lördags... + en jäkla värk i både mage och rygg... Idag väntas en nästintill heldag på mödravården.. Och jag har inga krafter kvar... Önskar Henrik var hemma och höll mig uppe för jag är totalt kraftlös nu... Men detta långa lopp är snart över och det är inte likt mig att ge upp på mållinjen! Så nu jäklar får jag skärpa mig!!
Men denna helg har jag spenderat mer på toan än i soffan känns det som... Usch... Mår till och med illa innan frukosten nu... =(
Jaja KÄMPA är ordet!
Heja på mig medan jag tar de sista kraftansträngande stegen, jag ser målsnöret men jag måste bara orka dit nu...
Men denna helg har jag spenderat mer på toan än i soffan känns det som... Usch... Mår till och med illa innan frukosten nu... =(
Jaja KÄMPA är ordet!
Heja på mig medan jag tar de sista kraftansträngande stegen, jag ser målsnöret men jag måste bara orka dit nu...
söndag 21 november 2010
Slutspurten... 37 hela veckor!!!
Nu har vi kommit ifrån det där mysiga med graviditeten helt och hållet tror jag... Igår eftermiddag började jag må dåligt, igår kväll kräktes jag och bebis har inte legat still utan flyttstädat sedan dess... Jag hinner liksom inte hämta krafter emellan! Stackars Henke var sugen på att vara lite social men jag orkade inte lyfta huvudet från kudden... Känner mig lika matt idag... =( Men men bara att bita ihop denna sista tid!
Idag är Henke och hans pappa ute och bygger på garaget igen, hans mamma kommer hit med mat hon tillagat hemma så jag kan lugnt ligga var och vila, det känns skönt! Jag har verkligen noll krafter... Jag förstår inte vad det är... Huuu... Ska försöka orka mig på en dusch iaf... Men först en powernap till så jag orkar...
Jag är världens mest tråkiga människa just nu...
Idag är Henke och hans pappa ute och bygger på garaget igen, hans mamma kommer hit med mat hon tillagat hemma så jag kan lugnt ligga var och vila, det känns skönt! Jag har verkligen noll krafter... Jag förstår inte vad det är... Huuu... Ska försöka orka mig på en dusch iaf... Men först en powernap till så jag orkar...
Jag är världens mest tråkiga människa just nu...
fredag 19 november 2010
Besviken.
Jag är jävligt besviken på en del folk just nu, har försökt sova i en timme men jag ligger bara och retar mig mer och mer.
På Måndag ska jag försöka ändra tid för snittet och jag ska fasen inte berätta det för någon, jag ska bara tala om för Henke då han ska vara hemma. Jag är så fruktansvärt trött på folks egoistiska nyfikenhet.
Detta är mitt och Henriks barn, inte någon annans och när det ska födas behöver bara vi veta, ni andra får veta det straxt efter, men först och främst VI.
Varför duger det inte??!
Jag är jäkligt ledsen och uppretad just nu.
Varför ska det vara så svårt att FÖRSTÅ?!!!
Har lust att svära en salva... Sova lär ju bara vara att glömma.
Kan inte folk bara ha lite empati. Detta sårar mig något grymt och jag börjar känna mig som en väldigt hatisk person just nu. Det är ingen trevlig känsla.
På Måndag ska jag försöka ändra tid för snittet och jag ska fasen inte berätta det för någon, jag ska bara tala om för Henke då han ska vara hemma. Jag är så fruktansvärt trött på folks egoistiska nyfikenhet.
Detta är mitt och Henriks barn, inte någon annans och när det ska födas behöver bara vi veta, ni andra får veta det straxt efter, men först och främst VI.
Varför duger det inte??!
Jag är jäkligt ledsen och uppretad just nu.
Varför ska det vara så svårt att FÖRSTÅ?!!!
Har lust att svära en salva... Sova lär ju bara vara att glömma.
Kan inte folk bara ha lite empati. Detta sårar mig något grymt och jag börjar känna mig som en väldigt hatisk person just nu. Det är ingen trevlig känsla.
Ultraljud + förkyld
Igår var jag på mitt ca femtioelfte ultraljud. Då skulle vi kolla mängden fostervatten eftersom den var i underkant sist men igår såg allt bra ut vilket kändes väldigt skönt!
Fick även se bebis vänster fotsula sparka rät mot oss på skärmen och det var magiskt!!! Ibland känns det liksom overkligt att man har en liten bebis i sin mage men sen känner man bebis sparka samtidigt som man ser den lille foten som gör det på skärmen och då slår det en plötsligt att det är sant!
Helt underbart sant är det att jag har ett litet levande liv inom mig och det är en ofattbart härlig känsla som jag älskar över allt annat!
Jag blir så sentimental, Henrik och jag har gjort detta tillsammans, vi längtar tillsammans och är så förväntansfulla! Och snart är bebis här hos oss!!!
Man vågar liksom inte srika ut hela lyckan förrän vi är helt i mål, det känns lite vågat... Men jo liiite iaf =))
Jag är så lycklig just nu! Henrik och denna lilla bebis är det bästa som hänt mig, julen blir alldeles underbar bara vi får vara tillsammans och i Februari fyller Henrik 30 och vi gifter oss! Inbjudningarna är beställda!
Nu vill jag bara stanna upp och njuuuta lite =)
Idag ska mamma åka hem eter en veckas övernattning här igen! Är så glad att jag har henne! Både jag och Henrik är lugnare över att jag har sällskap då jag haft sådana värkar att jag kräkts, fått insulinkänning pga att jag ej fått behålla maten då och mått allmänt risigt och varit nära på att svimma + åkt till BB titt som tätt... Tack för allt du gör för mig mamma!
Just nu dammsuger hon... Undrar hur jag ska kunna åtgällda detta.... Hade aldrig klarat av att dammsuga själv nu med min värk.. Blir att hitta på något extra för både henne och svärföräldrarna sen som köpte oss vagnen! Måste bara komma på något tillräckligt bra!
Fick även se bebis vänster fotsula sparka rät mot oss på skärmen och det var magiskt!!! Ibland känns det liksom overkligt att man har en liten bebis i sin mage men sen känner man bebis sparka samtidigt som man ser den lille foten som gör det på skärmen och då slår det en plötsligt att det är sant!
Helt underbart sant är det att jag har ett litet levande liv inom mig och det är en ofattbart härlig känsla som jag älskar över allt annat!
Jag blir så sentimental, Henrik och jag har gjort detta tillsammans, vi längtar tillsammans och är så förväntansfulla! Och snart är bebis här hos oss!!!
Man vågar liksom inte srika ut hela lyckan förrän vi är helt i mål, det känns lite vågat... Men jo liiite iaf =))
Jag är så lycklig just nu! Henrik och denna lilla bebis är det bästa som hänt mig, julen blir alldeles underbar bara vi får vara tillsammans och i Februari fyller Henrik 30 och vi gifter oss! Inbjudningarna är beställda!
Nu vill jag bara stanna upp och njuuuta lite =)
Idag ska mamma åka hem eter en veckas övernattning här igen! Är så glad att jag har henne! Både jag och Henrik är lugnare över att jag har sällskap då jag haft sådana värkar att jag kräkts, fått insulinkänning pga att jag ej fått behålla maten då och mått allmänt risigt och varit nära på att svimma + åkt till BB titt som tätt... Tack för allt du gör för mig mamma!
Just nu dammsuger hon... Undrar hur jag ska kunna åtgällda detta.... Hade aldrig klarat av att dammsuga själv nu med min värk.. Blir att hitta på något extra för både henne och svärföräldrarna sen som köpte oss vagnen! Måste bara komma på något tillräckligt bra!
onsdag 17 november 2010
Vem gömmer sig där inne? +BB igen!
I morgon väntas ytterligare n koll på mödravården av fostervattnet som verkade vara i underkant sist, sen blir det nog att vila för det behövs vill jag lova!
Nattinatt från mig och min bumbi i magen som sparkar så sött just nu <3
tisdag 16 november 2010
Lite gnäll + Mycket skoj!
I väntans tider...
Bilden är tagen igår, 36 hela veckor + 2 dagar. Jag har tydligen haft turen att inte gå upp så mycket förutom just för min enorma bula säger folk men själv känner jag mi ganska kraftig jämsöver... Men men ;)
Just nu gör det oooont, hela dagen har varit oförskämt smärtsam! Jag är på ett sådant där "göra-nytta-humör" Henrik och jag började dra i allt här hemma som tyngt oss en längre tid nu under helgen och det gav en otrolig känsla av lättnad! Så idag var jag sugen på att fortsätta med det! Och lite har jag allt fått gjort, men gudarna ska veta att jag har OOOONT! jäkligt förbannat ont! Känns som titanen sitter i ryggen på nytt fast med denna gång me vassa kanter som skaver till det blöder inuti mig... Fy tusan! =(
Men sen finns det ju ljuspunkter som slår allt då..=)
Bebis har trots att h*n ej gjort entré än redan lyckats skämmas bort av nära och kära! Här nedan kommer en bild med en present från moster Malin som bebis fick förra veckan:
Just nu får denna lilla söta apa pryda spjälsängen men sedan då vagnen förvandlas till sittvagn ska den ta plats på handtaget till den =) Trycker man på apans nos lyser den och spelar en truddelutt, lövet den håller prasslar och sedan är det bitleksaker i andra handen! En perfekt vagnvakt helt enkelt! =)) Tack Malin!! <3
Igår var det dags igen, då stod bonusmoster Jenny för paketen så där en måndagskväll! Då skämdes bebis bort med ursöta kläder i storlek 62 vilket är perfekt då vi inte har ytterkläder i större storlek än! De såg ut så här:
Är inte dessa fötter på byxorna bara föööör SÖTA!!!!
Vår lilla bumbibjörn kommer bli hur urgullig som helst i denna lilla kreation! TACK JENNY!!! <3 =))
Sen kom jag på att jag ej lagt ut bild på vagnen som Henrik kom hem med innan sin ledighet, här kommer den:
Ett stort tack till Henriks föräldrar Inga-Lill och Ronny som gett oss denna fina vagn i present! Vi är så glada att vi fått den! Det är till stor hjälp då allt till detta lilla liv kostar en hel förmögenhet! TACK TILL ER! <3 =)
Som sagt, vår bebis är en bortskämd liten krabat... Alla redan.. ;)
Just nu sitter jag med datorn vid köksbordet, ska snart ta tag i sista stryktvätten som är ett underlakan och två påslakan, sen är den gjord! Skönt!
Sedan blir det att plocka om i en låda med gamla inredningsprylar som jag rensade i helgen men inte var tillräckligt hård mot.. För jag känner att jag aldrig mer kommer använda ens hälften... Sen blir det dusch och fortsatt vila!
Igår fick jag spontanbesök av Nadia, det var balsam för själen som alltid! Sen igår kväll var det även soppkväll hos Madde J, tack för det gumman! Riktigt god sparrissoppa och ostbröd och baguetter! SötJenny lät mig lifta med henne ännu en gång! tack för det oxå!
Som sagt, jag har fina vänner som man inte kan annat än att älska! <3
Nu är pausen slut! Stryktvätten kallar + att jag vill hinna ringa Mysis en sväng som jag jagade under hela dagen igår!
Bye!
Just nu gör det oooont, hela dagen har varit oförskämt smärtsam! Jag är på ett sådant där "göra-nytta-humör" Henrik och jag började dra i allt här hemma som tyngt oss en längre tid nu under helgen och det gav en otrolig känsla av lättnad! Så idag var jag sugen på att fortsätta med det! Och lite har jag allt fått gjort, men gudarna ska veta att jag har OOOONT! jäkligt förbannat ont! Känns som titanen sitter i ryggen på nytt fast med denna gång me vassa kanter som skaver till det blöder inuti mig... Fy tusan! =(
Men sen finns det ju ljuspunkter som slår allt då..=)
Bebis har trots att h*n ej gjort entré än redan lyckats skämmas bort av nära och kära! Här nedan kommer en bild med en present från moster Malin som bebis fick förra veckan:
Igår var det dags igen, då stod bonusmoster Jenny för paketen så där en måndagskväll! Då skämdes bebis bort med ursöta kläder i storlek 62 vilket är perfekt då vi inte har ytterkläder i större storlek än! De såg ut så här:
Är inte dessa fötter på byxorna bara föööör SÖTA!!!!
Vår lilla bumbibjörn kommer bli hur urgullig som helst i denna lilla kreation! TACK JENNY!!! <3 =))
Sen kom jag på att jag ej lagt ut bild på vagnen som Henrik kom hem med innan sin ledighet, här kommer den:
Som sagt, vår bebis är en bortskämd liten krabat... Alla redan.. ;)
Just nu sitter jag med datorn vid köksbordet, ska snart ta tag i sista stryktvätten som är ett underlakan och två påslakan, sen är den gjord! Skönt!
Sedan blir det att plocka om i en låda med gamla inredningsprylar som jag rensade i helgen men inte var tillräckligt hård mot.. För jag känner att jag aldrig mer kommer använda ens hälften... Sen blir det dusch och fortsatt vila!
Igår fick jag spontanbesök av Nadia, det var balsam för själen som alltid! Sen igår kväll var det även soppkväll hos Madde J, tack för det gumman! Riktigt god sparrissoppa och ostbröd och baguetter! SötJenny lät mig lifta med henne ännu en gång! tack för det oxå!
Som sagt, jag har fina vänner som man inte kan annat än att älska! <3
Nu är pausen slut! Stryktvätten kallar + att jag vill hinna ringa Mysis en sväng som jag jagade under hela dagen igår!
Bye!
måndag 15 november 2010
Datumet!
Ja idag har vi fått veta vilken dag som blir vår stora DAG! -Dvs Vilken dag som som blir bebis födelsedag! <3
Först kom glädjetårarna och jag gjorde ett litet hjärta i kalendern!!! Sms:ade Henrik som jobbar och vi var i vår lyckobubbla en stund, till tröttheten sköljde över mig som en stor våg! För med datumet kommer känslor i mängder, både väldigt personliga då både att sövas och opereras (om det nu kan kallas för det egentligen..) Väcker så starka minnen inom mig som är allt annat än trevliga... De är inte trevliga alls om jag ska vara ärlig, men starka kommer de tillbaka... Och jag kan bara känna hur ont det gjorde, vilken panik jag vaknade upp med efter narkosen och operationerna.
Grejen är ju att ett kejsarsnitt måste framstå som ingenting i jämförelse med vad jag har gått igenom, det säger både läkare och barnmorskor lugnande till mig och jag tror de har rätt. För det verkar fjuttigt i jämförelse. MEEEN hela grejen med att sövas igen får mig att må illa av obehag... Det gör det faktiskt, det har har tagit mig så lång tid att återhämta mig sist jag tvingades till det och nu är jag redan inför det igen... Smärtan i sig kan jag ta, den är småpotatis, min värsta smärta sitter i min oro i mitt huvud.
Men jag ska fokusera på vår belöning, vårt lilla liv som vi gjort tillsammans och som vi längtat efter så länge, för det gör jag allt <3
Sen om viska berätta för andra när denna dag ska äga rum det återstår att se.. Vi är lite oense där jag och Henrik... Men det är ju bara världsliga bekymmer, sånt löser sig alltid =)
Först kom glädjetårarna och jag gjorde ett litet hjärta i kalendern!!! Sms:ade Henrik som jobbar och vi var i vår lyckobubbla en stund, till tröttheten sköljde över mig som en stor våg! För med datumet kommer känslor i mängder, både väldigt personliga då både att sövas och opereras (om det nu kan kallas för det egentligen..) Väcker så starka minnen inom mig som är allt annat än trevliga... De är inte trevliga alls om jag ska vara ärlig, men starka kommer de tillbaka... Och jag kan bara känna hur ont det gjorde, vilken panik jag vaknade upp med efter narkosen och operationerna.
Grejen är ju att ett kejsarsnitt måste framstå som ingenting i jämförelse med vad jag har gått igenom, det säger både läkare och barnmorskor lugnande till mig och jag tror de har rätt. För det verkar fjuttigt i jämförelse. MEEEN hela grejen med att sövas igen får mig att må illa av obehag... Det gör det faktiskt, det har har tagit mig så lång tid att återhämta mig sist jag tvingades till det och nu är jag redan inför det igen... Smärtan i sig kan jag ta, den är småpotatis, min värsta smärta sitter i min oro i mitt huvud.
Men jag ska fokusera på vår belöning, vårt lilla liv som vi gjort tillsammans och som vi längtat efter så länge, för det gör jag allt <3
Sen om viska berätta för andra när denna dag ska äga rum det återstår att se.. Vi är lite oense där jag och Henrik... Men det är ju bara världsliga bekymmer, sånt löser sig alltid =)
onsdag 10 november 2010
Allt packat!
Igår kväll började jag kräkas IGEN. Jag Henrik och lillasyster Malin skulle ha myskväll med chips och dipp men det fick de ha själva för jag mådde pyton! Magsmärtor och illamående så det stod härliga till!
I Västervik sa de att det ej var vanligt att man kräktes i slutet av graviditeten men idag då jag ringde mödravården så sa barnmorskan där att eftersom jag är så kort så är det inte lustigt om jag mår illa och får ont i magen (tarmarna) då det blir trångt. Vilket det ofta blir på kvällarna då jag ätit hela dagen.
Så nu blir det mini-minipotioner och minskande av insulindoserna för att försöka härda ut detta... Phuuu... Fick iaf lite panik igår så medan Henke sov var jag uppe och packade ALLT som ska med till BB! Skönt att få det gjort! Nu kan knaten komma bäst den vill!
I Västervik sa de att det ej var vanligt att man kräktes i slutet av graviditeten men idag då jag ringde mödravården så sa barnmorskan där att eftersom jag är så kort så är det inte lustigt om jag mår illa och får ont i magen (tarmarna) då det blir trångt. Vilket det ofta blir på kvällarna då jag ätit hela dagen.
Så nu blir det mini-minipotioner och minskande av insulindoserna för att försöka härda ut detta... Phuuu... Fick iaf lite panik igår så medan Henke sov var jag uppe och packade ALLT som ska med till BB! Skönt att få det gjort! Nu kan knaten komma bäst den vill!
tisdag 9 november 2010
Halloweenhelgen, Hela 35 veckor som vi firade på BB!
Ja denna allahelgonahelg spenderade vi på BB i Västervik. Först startade kvällen hemma hos Henriks föräldrar där vi åt middag och kollade efter hur det var med han stackars mamma som mist sin syster dagen innan... Runt halv 8 var hon trött så jag och Henrik åkte hem så hon skulle få sova.
Hemma i tvsoffan började jag få ont i magen, värkar som bara ökade och ökade och straxt efter 21:00 ringde ja BB i Västervik och rådfrågade dem om vad jag skulle göra. Jag hade då haft så ont under dagen att jag kräkts både innan och efter middagen hos Henriks föräldrar.
De ville att jag skulle komma in och tur var det att vi åkte precis då, för värkarna bara ökade och ökade!
Inne på BB blev det CTG, bebis hjärtljud var jättefna men värkarna var kraftiga, det hanns inte med bricanyl i tablettform ens en gång, de drog bara av mig mina leggings och gav mig en spruta i låret istället för snabbare effekt!
Trots detta ökade värkarna ännu mer och det tog hela 4 timmar tills de avtagit någolunda och vi försökte oss på att sova lite efter allt kämpande. Henke fick in en sådan där fin "pappasäng" bredvid min och vi somnade helt slut efter de timmarnas kamp!
Jag vaknade dock med värkar varannan timme, men gick då upp för att kissa vilket minskade trycket och jag fick sova e stund till, tills det började igen och så fortsatte det hela natten.
Enligt CTG:n va iaf alla värden ok på morgonen förutom lite korta småvärkar och vi åt frukost, som jag tack och lov fick behålla trots illamående och sen tog vi en lugn promenad på sjukhusparkeringen för att få frisk luft och se hur kroppen skulle reagera och efter det sov vi en timme eller två på vårt rum igen och då jag vid lunchtid fortfarande inte haft några större värkar så fick vi åka hem!
Så nu hoppas vi bebis håller sig lugn en stund till! Första natten hemma efter denna pärs fick vi iaf sova hela 8 timmar i sträck och vaknade utvilade, det har gjort ont emellanåt men inga fler värkar iaf!
Jag vilar och tar det lugnt och Henrik är hemma på semester vilket gör mig avslappnad och lugn, så jag hoppas vi får några veckor till så vårt lille knyte får växa till sig ytterligare, ju bättre mår h*n <3
Här kommer lite bilder från helgen, de flesta tänker ja behålla privata men en del kan jag visa iaf...
Hemma i tvsoffan började jag få ont i magen, värkar som bara ökade och ökade och straxt efter 21:00 ringde ja BB i Västervik och rådfrågade dem om vad jag skulle göra. Jag hade då haft så ont under dagen att jag kräkts både innan och efter middagen hos Henriks föräldrar.
De ville att jag skulle komma in och tur var det att vi åkte precis då, för värkarna bara ökade och ökade!
Inne på BB blev det CTG, bebis hjärtljud var jättefna men värkarna var kraftiga, det hanns inte med bricanyl i tablettform ens en gång, de drog bara av mig mina leggings och gav mig en spruta i låret istället för snabbare effekt!
Trots detta ökade värkarna ännu mer och det tog hela 4 timmar tills de avtagit någolunda och vi försökte oss på att sova lite efter allt kämpande. Henke fick in en sådan där fin "pappasäng" bredvid min och vi somnade helt slut efter de timmarnas kamp!
Jag vaknade dock med värkar varannan timme, men gick då upp för att kissa vilket minskade trycket och jag fick sova e stund till, tills det började igen och så fortsatte det hela natten.
Enligt CTG:n va iaf alla värden ok på morgonen förutom lite korta småvärkar och vi åt frukost, som jag tack och lov fick behålla trots illamående och sen tog vi en lugn promenad på sjukhusparkeringen för att få frisk luft och se hur kroppen skulle reagera och efter det sov vi en timme eller två på vårt rum igen och då jag vid lunchtid fortfarande inte haft några större värkar så fick vi åka hem!
Så nu hoppas vi bebis håller sig lugn en stund till! Första natten hemma efter denna pärs fick vi iaf sova hela 8 timmar i sträck och vaknade utvilade, det har gjort ont emellanåt men inga fler värkar iaf!
Jag vilar och tar det lugnt och Henrik är hemma på semester vilket gör mig avslappnad och lugn, så jag hoppas vi får några veckor till så vårt lille knyte får växa till sig ytterligare, ju bättre mår h*n <3
Här kommer lite bilder från helgen, de flesta tänker ja behålla privata men en del kan jag visa iaf...
Här ovan ser ni CTG-mätaren 148 i hjärtljud och 11% i värkar just vid detta tillfälle, den var väl uppe och vände i 28-30% tror jag jag orkade inte ha koll, var mer fokuserad på att kunna andas... :p
En trött blivande pappa som är världens bästa stöd för mig <3
Hemma, duschad, utsövd och lugn i vår härliga soffa!
Så.. Nu har ni blivit uppdaterade så nu ska jag återgå till min vila... =)
måndag 8 november 2010
Avreagering!
Måste bara avreagera mig!
Blir så förbanand på allt skitsnack! Är man vän till någon så pratar man ej skit om varandra! Man ska kunna säga sin ärliga åsikt till varandra istället för att det ska nå fram via omvägen. Det är så lågt! Folk pratar skit till mig och efter vad jag hört även om mig. Istället för att berätta vad som stör dem direkt till personen i fråga.
Jag blir så trött på denna feghet.
Suck.
Blir så förbanand på allt skitsnack! Är man vän till någon så pratar man ej skit om varandra! Man ska kunna säga sin ärliga åsikt till varandra istället för att det ska nå fram via omvägen. Det är så lågt! Folk pratar skit till mig och efter vad jag hört även om mig. Istället för att berätta vad som stör dem direkt till personen i fråga.
Jag blir så trött på denna feghet.
Suck.
fredag 5 november 2010
Så ledsen...
För 30 minuter sen somnade Sollan in... Efter 6års kämpande mot cancern så orkade kroppen inte mer... Du kommer alltid vara oss saknad, men nu slipper du smärtan... Jag hoppas du får må bra nu... Du finns för alltid i våra hjärtan... <3
Lika vacker och stark som denna ensamma snödroppe stod du upp i livets hårda vind, du var en beundransvärd kämpe...
onsdag 3 november 2010
Härliga vänner!
Jag har faktiskt de finaste vännerna man kan ha! <3
Idag åt mamma och jag en mysfrukost! Direkt då vi var klara med den ringde det på dörren och en "spränggubbe" stod utanför, han hade hört att det bodde en höggravid orolig tjej i vårt hus och hans och hans gubbar tyckte det var bäst att jag åkte hemifrån innan de började spränga på tomten mittemot för de var rädda att jag skulle bli så rädd att jag tvingades till BB! Haha! De var så snälla och omtänksamma!
Sagt och gjort så packade jag och mamma in oss i bilen och åkte hem till pappa, sen skulle jag ändå till tandläkaren i Högsby, skönt att ha den kollen gjord på tänderna innan bebis kommer och inga hål var det! Wiiiee! =))
Nu är snart min maskin med tvätt klar! Stackars mamma var trött och har gått och lagt sig i rummet bredvid tvättstugan å jag hoppas hon ska få lite lugn och ro och maskinen lugna ner sig snart... Nu har jag rena kläder i morgon iaf! Gött mos!
Nattinatt!
tisdag 2 november 2010
1år + en dag sedan...
Ikväll slog det mig! Igår var det precis ett år sedan jag och Henrik beslutade oss för att skaffa barn! Tänk att ett år redan gått, helt ofattbart!!! Och snart är DU här! <3
Magen har gjort ont heeela dagen, jag har ringt mödravården två gånger och BB en... I morgon får jag nog ringa igen om värkarna ej lugnat sig för denna smärta är ej att leka med... Huu... =(
Henrik är tvungen att jobba helgen och kommer inte komma hem förän på Måndag kväll nästa vecka... Ingen hit då jag bara toklängtar efter honom otäckt mycket just nu.... Men mamma bor här i biorummet för tillfället så jag är iaf inte ensam <3
Godnatt på er!
Magen har gjort ont heeela dagen, jag har ringt mödravården två gånger och BB en... I morgon får jag nog ringa igen om värkarna ej lugnat sig för denna smärta är ej att leka med... Huu... =(
Henrik är tvungen att jobba helgen och kommer inte komma hem förän på Måndag kväll nästa vecka... Ingen hit då jag bara toklängtar efter honom otäckt mycket just nu.... Men mamma bor här i biorummet för tillfället så jag är iaf inte ensam <3
Godnatt på er!
Magen 3 dagar in i vecka 35!
Ja här är vi jag och magen 3 dagar in i vecka 35! Inte långt kvar nu! =))
Igår var det koll på mödravården och möte med deras läkare, någon ny tillväxtmätning gjordes ej då den läkaren ansåg att vi följde den minsta kurvan och då ändå gick i mönster. Värkarna kommer dock allt tätare så läkaren undersökte mig men jag var ej öppen som det så fint heter. Så vi kunde lugnare gå hemåt jag och mamma som jag ahde med mig som sällskap.
Igår kväll fick jag ändå en attack av värkar och illamående som hette duga! Fyyy sjutton! Tack och lov att mamma var här! Jag kräktes och ville bara skrika om vart annat! Och så idag vaknade jag 04:00 av att värkarna började på nytt... Så här ligger jag nu på soffan och väntar på att klockan ska bli 08:00 så jag kan ringa min barnmorska och råda med henne + att jag kämpar mot illamåendet...
Phuu..
Igår var iaf en helmysig förmiddag! Jag fick besök av kusin Terese och hennes lille Norton! Superhärligt!! Han fick pröva vårt babygym för att se om det var godkänt, och det blev det verkligen med bravur! =)
Sen åt vi lite mat, min fina mamma kom hit med fisk och potatis som vi gjorde till lunch! Underbart gott var det! =) TACK!
Sen måste jag ju flika in en bild på vår bebis säng som pappa Henrik snickrade ihop i Söndags, vi har lite aningar om att bebis kan ha bråttom så vi skyndade in på Ikea för att skynda hem och bygga ihop den!
Det är bara bäddningen kvar nu sen kan h*n komma! <3
Idag kör jag även den första maskinen med bebiskläder för säkerhets skull! Så vi har kläder rena och är lite mer förberedda! Senare ska även BB-väskan börja fyllas! Jag har fått en bra lista av Mysan! =)
måndag 1 november 2010
Ärlig...
Måste vara ärlig, kan inte försköna för någon annan längre och framför allt inte för er tjejer med skolios som läser min blogg, just nu gör det förbaskat jäkla ont att vara gravid med skolios, det är dag två i vecka 35 och jag har så ont att jag inte finner ord! Men det är inte värre än att man överlever för än andas jag! Och det ÄR värt det!
Så vill ni tjejer som också lider av detta handikapp skaffa barn så går det, det gör det och ni vet förmodligen lika väl som jag att det går att lära sig leva med smärta, kroppen är otrolig på så sätt, man måste bara anpassa sitt liv för den, sen löser sig alla hinder steg för steg.
Inget är omöjligt med den rätta viljan och jag vill absolut inte gnälla men jag vill att ni ska veta att det känns ordentligt, för jag får så många mail från er med så många frågor.
Men ni ska också veta att varje situation och person är inviduell. Jag har klarat mig förvånansvärt bra genom hela graviditeten, läkarna är förvånade, ja till och med jag själv.. ! Det är ju liksom först nu som höggravid jag vill skrika högt... De trodde jag skulle vara sängliggandes sen ett par månader tillbaka, visst jag vilar mycket och har lyssnat på kroppen så mkt jag haft ork och tålamod till så det kanske är därför det gått så bra ändå.
Hade jag inte haft Henrik som burit allt tungt och och familj och vänner som aldrig låtit mig lyfta så mkt som en liter mjölk från affären, ja då kanske jag mått sämre, så tack till alla er som hjälpt/hjälper mig, för ja tror att varje lyft jag sparar ryggen gör sitt! För jag har känt att varje lyft jag gör förstör sitt, så är det.
Vet inte vad jag vill säga med detta inlägg egentligen... Är bara rädd att någon tjej med skolios ska läsa min blogg och tro att det är en baggis att vara gravid i vår situation och sedan bli arg på mig då motsatsen visas hos henne själv, ingen kan på förhand säga hur just DU kommer må av det, jag vet fortfarande inte hur min rygg kommer må efteråt... Det är lite otäck ovisshet men vet ni vad Jag ser bara vår bebis framför mig och snart är detta underbara lilla liv hos oss och det är det enda som betyder något för mig! Den kärleken är störst <3
Idag väntas ännu ett besök på mödravården, jag har haft förvärkar både framtill och i ryggen denna morgon så det sa bli intressant att göra ctg.mätningen idag... Phuu snälla söta stanna där inne en liiiiten stund till! Eller låt iaf din pappa hinna hem för att klippa navelsträngen för det vill vi så gärna att han ska få göra! + att han måste ta hand om dig dina först timmar i livet utanför magen för då sover ju mamma efter narkosen!
Så vill ni tjejer som också lider av detta handikapp skaffa barn så går det, det gör det och ni vet förmodligen lika väl som jag att det går att lära sig leva med smärta, kroppen är otrolig på så sätt, man måste bara anpassa sitt liv för den, sen löser sig alla hinder steg för steg.
Inget är omöjligt med den rätta viljan och jag vill absolut inte gnälla men jag vill att ni ska veta att det känns ordentligt, för jag får så många mail från er med så många frågor.
Men ni ska också veta att varje situation och person är inviduell. Jag har klarat mig förvånansvärt bra genom hela graviditeten, läkarna är förvånade, ja till och med jag själv.. ! Det är ju liksom först nu som höggravid jag vill skrika högt... De trodde jag skulle vara sängliggandes sen ett par månader tillbaka, visst jag vilar mycket och har lyssnat på kroppen så mkt jag haft ork och tålamod till så det kanske är därför det gått så bra ändå.
Hade jag inte haft Henrik som burit allt tungt och och familj och vänner som aldrig låtit mig lyfta så mkt som en liter mjölk från affären, ja då kanske jag mått sämre, så tack till alla er som hjälpt/hjälper mig, för ja tror att varje lyft jag sparar ryggen gör sitt! För jag har känt att varje lyft jag gör förstör sitt, så är det.
Vet inte vad jag vill säga med detta inlägg egentligen... Är bara rädd att någon tjej med skolios ska läsa min blogg och tro att det är en baggis att vara gravid i vår situation och sedan bli arg på mig då motsatsen visas hos henne själv, ingen kan på förhand säga hur just DU kommer må av det, jag vet fortfarande inte hur min rygg kommer må efteråt... Det är lite otäck ovisshet men vet ni vad Jag ser bara vår bebis framför mig och snart är detta underbara lilla liv hos oss och det är det enda som betyder något för mig! Den kärleken är störst <3
Idag väntas ännu ett besök på mödravården, jag har haft förvärkar både framtill och i ryggen denna morgon så det sa bli intressant att göra ctg.mätningen idag... Phuu snälla söta stanna där inne en liiiiten stund till! Eller låt iaf din pappa hinna hem för att klippa navelsträngen för det vill vi så gärna att han ska få göra! + att han måste ta hand om dig dina först timmar i livet utanför magen för då sover ju mamma efter narkosen!
söndag 31 oktober 2010
Ynklig.
Idag är jag ynklig. Väääldigt ynklig... Allt har sprungit ifatt mig, och idag har min mur bara fallerat.
Jag har försökt hålla min stark för alla andra, Henke har liksom massor av kämpande på jobbet och hinner knappt varken äta eller sova, Hans moster är dålig som sagt och hans mamma och pappa har så klart mkt att tänka på, jag har ständig stark värk och oro för vår lilla bebis i min mage, min mamma blev nyss uppsagd, pappa sjukskriven och har väldigt ont i kroppen, vi missade Mysan och Daniels dotters dop... och ja.. Behöver jag fortsätta...? Usch..
Egentligen tycker jag att det borde vara jag som tröstar Henrik mitt i allt detta men istället blir det han som torkar mina tårar... Jag skäms lite över det men jag kunde inte hindra dem längre, det har bara tokrunnit ur mina ögon denna dag...
Cancer är en hemsk sjukdom, det vet man, men då jag igår såg den på nära håll, såg hur den kan bryta ner en människa på bara några veckor så blev jag skräckslagen. Det är ett hemskt gift... Helt ofattbart otäckt...
Det har som ni förstår varit en mycket mycket känslosam helg och nu är jag så slutkörd i mitt huvud att jag är rädd att jag bara svamlar... Så nu ska jag sluta skriva och krypa ner i soffan, kroppen värker mängder nu och jag hinner inte ens få "paus" från den, men bebis är värd det <3
Men jag är trött...
En fin sak har iaf hänt denna helg! En av mina äldsta vänner Karolina vars dotter jag är gudmor åt, har gift sig med mycket hemlighetsmakeri med sin Jonas! Grattis till dem <3
Jag har försökt hålla min stark för alla andra, Henke har liksom massor av kämpande på jobbet och hinner knappt varken äta eller sova, Hans moster är dålig som sagt och hans mamma och pappa har så klart mkt att tänka på, jag har ständig stark värk och oro för vår lilla bebis i min mage, min mamma blev nyss uppsagd, pappa sjukskriven och har väldigt ont i kroppen, vi missade Mysan och Daniels dotters dop... och ja.. Behöver jag fortsätta...? Usch..
Egentligen tycker jag att det borde vara jag som tröstar Henrik mitt i allt detta men istället blir det han som torkar mina tårar... Jag skäms lite över det men jag kunde inte hindra dem längre, det har bara tokrunnit ur mina ögon denna dag...
Cancer är en hemsk sjukdom, det vet man, men då jag igår såg den på nära håll, såg hur den kan bryta ner en människa på bara några veckor så blev jag skräckslagen. Det är ett hemskt gift... Helt ofattbart otäckt...
Det har som ni förstår varit en mycket mycket känslosam helg och nu är jag så slutkörd i mitt huvud att jag är rädd att jag bara svamlar... Så nu ska jag sluta skriva och krypa ner i soffan, kroppen värker mängder nu och jag hinner inte ens få "paus" från den, men bebis är värd det <3
Men jag är trött...
En fin sak har iaf hänt denna helg! En av mina äldsta vänner Karolina vars dotter jag är gudmor åt, har gift sig med mycket hemlighetsmakeri med sin Jonas! Grattis till dem <3
fredag 29 oktober 2010
Mycket på en gång...
Så kom samtalet som jag fasat för.. Henriks moster är jättedålig och nu är det inte långt kvar... Henrik ska försöka komma hem tidigare från jobbet och vi ska åka mot sjukhuset i Kalmar... Det känns väldigt tungt, även att vi försökt förbereda oss så går det liksom inte att göra det fullt ut...
I morgon är Elins dop också.. Henrik och jag började prata om att åka dit i morgon på morgonen och stanna över dagen för vi vill inget hellre än att vara med, men nu vet vi inte hur det blir med något...
Det gör ont i mitt hjärta, vill vara på båda ställen samtidigt...
Vi får se hur det blir, just nu kan inget annat än tiden utvisa hur det kommer gå... Jag känner mig bara ledsen...
I morgon är Elins dop också.. Henrik och jag började prata om att åka dit i morgon på morgonen och stanna över dagen för vi vill inget hellre än att vara med, men nu vet vi inte hur det blir med något...
Det gör ont i mitt hjärta, vill vara på båda ställen samtidigt...
Vi får se hur det blir, just nu kan inget annat än tiden utvisa hur det kommer gå... Jag känner mig bara ledsen...
Mor och Far
Förvärkarna kommer fortfarande men i korta korta stunder + att halsbrännan ökat så i natt har jag varit vaken mellan 03:00 och 05:00, vilket medför att jag är väldigt trött idag!
Mamma smög in i mitt sovrum och väckte mig precis som då man bodde hemma idag straxt innan halv 8, helmysigt! =)
Sen gjorde vi oss klara och åt frukost och nu sitter jag och väntar på en besiktningsman för på Måndag ska de börja spränga på tomten mitt emot vårt hus.. Det är jag rädd för och vill helst inte vara hemma... Usch!
Ikväll kommer iaf Henke hem som sagt och jag längtar!!! Klar mat i kylen som bara är att värma och jag ska bara ta det lugnt.. Känns ovant och märkligt att inte styra med fredagsmys.. Men nu är läget som det är och jag orkar inte, men mamma har gjort underbart god korvgryta som vi kan kalasa på ikväll så det blir gott gott iaf =)
Sen får vi se hur denna helg blir men vi är positiva och hoppas kunna lösa allt!
Kram på er!
torsdag 28 oktober 2010
Bebiskusin 1 och 2 !
Bebiskusin 1 och två!
Här ser ni syster Marinas mage i vitt och min i svart <3
Just nu är det mycket som händer på många plan IGEN. Först har vi vår bebis tillväxt som vi hoppas snart tar fart + att h*n lugnar sig lite och stannar inne i magen en liten stund till...
Sen har vi Elins dop i helgen som vi väldigt gärna vill åka upp till Sthlm på... Vääääldigt gärna! Men denna vecka har det inte varit en dag utan sammandragningar så frågan är om vi törs ge oss iväg... =(
Sen har vi Henriks moster Sollan... 6år har hon nu kämpat envist mot sin cancer, tapprare människa får man leta efter, men nu börjar hennes krafter ta slut, hon mår inte bra och vi oroar oss varje dag... Sjukdomen är hemsk, verkligen hemsk, men de underlättar för henne så mycket de kan på sjukhuset just nu.
Så dessa bebiskusiner som väntas oss är nu ljuset och hoppet i vårt mörker <3
I morgon ska iaf Henrik få komma hem! Då ska vi tillsammans fatta alla beslut inför helgen och försöka komma fram till vad vi tror blir bäst... Suck.. Det är verkligen mycket tankar nu...
tisdag 26 oktober 2010
Längtar hem..?
Ville precis skriva ett meddelande om att jag längtar hem, men kom på att jag faktiskt är hemma... Så längtan hem måste betyda längtan efter Henrik.. För det har varit en väldigt jobbig dag... Rutinultraljudet som jag hade tid för halv 9 till halv 10 blev till ett besök på 3 timmar! Barnmorskan hade svårt att hitta och mäta flödet på bebis, bebis är 14% för liten IGEN men verkar ändå stark och gjorde andningsövningar som förberedelse inför födseln... Men vad som verkade oroa barnmorskan + hennes två kolleger som kom in till oss var att bebis vid första tillväxtmätningen var -14,8%, sedan 2 veckor senare såg det bättre ut och var bara 4% för liten men nu igen halkat efter och är 14,6% för liten... Så nu blir det kanske att kollas 2 gånger i veckan på mödravården... Kul kul men jag gör allt för denna älskade lilla människa <3
Hann bara bli så nervös idag.. Ensam var jag och orolig och ledsen blev jag... Fyyy!
Det börjas prata om förlossningen, den kan mkt väl ske tidigare än väntat enligt alla tester de gjorde idag och de måste ha bebis under uppsikt konstant... Jag har tydligen mkt förverkar men det är ju inget jag reagerat nämnvärt på eftersom de inte varit så jättestarka och jag har trott att de varit naturliga, dvs kroppens sätt att träna sig på inför förlossningen... Men men.. Nu blir det CTG-maskinen, heter den så? En gång i veckan om inte två.. Vi får se vad doktorn säger på Måndag.. Sen blir det kanske inläggning på BB i Västervik mycket snart... Usch så tråkigt... Men skulle jag mot all förmodan påbörja en förlossning nu så klarar sig ju bebis utanför min mage så jag vet att h*n klarar sig! Men det är ju bra ju längre den stannar där...
Vad som stör mig mest och gör mig ledsen nu är att jag vill åka på Elins dop i Sthlm på Lördag... Fick förbud av barnmorskan att följa med Henrik till västkusten något mer innan bebis ankomst men i morgon ska jag ringa för att fråga om jag kanske vågar åka till Sthlm ett dygn.. Vill inte missa den stora dagen! =(
Och så länge man inte har förverkar i ryggen borde det väl inte vara någon fara att åka? Eller..?
Tips och råd tack!
Kram på er!
Hann bara bli så nervös idag.. Ensam var jag och orolig och ledsen blev jag... Fyyy!
Det börjas prata om förlossningen, den kan mkt väl ske tidigare än väntat enligt alla tester de gjorde idag och de måste ha bebis under uppsikt konstant... Jag har tydligen mkt förverkar men det är ju inget jag reagerat nämnvärt på eftersom de inte varit så jättestarka och jag har trott att de varit naturliga, dvs kroppens sätt att träna sig på inför förlossningen... Men men.. Nu blir det CTG-maskinen, heter den så? En gång i veckan om inte två.. Vi får se vad doktorn säger på Måndag.. Sen blir det kanske inläggning på BB i Västervik mycket snart... Usch så tråkigt... Men skulle jag mot all förmodan påbörja en förlossning nu så klarar sig ju bebis utanför min mage så jag vet att h*n klarar sig! Men det är ju bra ju längre den stannar där...
Vad som stör mig mest och gör mig ledsen nu är att jag vill åka på Elins dop i Sthlm på Lördag... Fick förbud av barnmorskan att följa med Henrik till västkusten något mer innan bebis ankomst men i morgon ska jag ringa för att fråga om jag kanske vågar åka till Sthlm ett dygn.. Vill inte missa den stora dagen! =(
Och så länge man inte har förverkar i ryggen borde det väl inte vara någon fara att åka? Eller..?
Tips och råd tack!
Kram på er!
Bebis är liten..
Vår bebis är liten så jag blev kvar på mödravården idag för en del undersökningar pga försiktighetsåtgärder .. Så här ligger vi just nu och stirrar i taket.. Livlig och busig är den iaf! Verkar göra sig startklar redan trots sin storlek! Men vi hoppas han/hon stannar där inne en liten stund till även att vi längtar!
måndag 25 oktober 2010
En bild på en tjockis + lite mer.
Så här såg vi ut jag och bebis igår Söndag, -första dagen i vecka 34 =))
Gör lite ont i mig att se mitt svullna ansikte.. Jag har aldrig set mig själv så här FET! huuu... Men varje kilo är av stor kärlek! Så det är ett pris jag lätt kan betala! =)
Idag har jag varit hos diabetessköterskan för att ta ett nytt långtidsvärde på blodsockret, jag hade exakt samma värden som förra månaden, de hade helst sett det ännu längre men var ändå nöjda som tur var! Men det är dags att höja insulindoserna ytterligare, bebis växer och växer och mer insulin behövs!
Mamma var lägligt nog i stan och körde mig ut till sjukhuset, sen hade vi en heldag här hemma, jag fick hjälp med en massa fix som jag aldrig orkat styra med själv! TACK MAMMA! nu kan jag andas här hemma igen när var sak är på sin plats! Otroligt skööönt!
Sen var vi på stan, apoteket var ett måste för att fylla på medicinförrådet som hunnit bli tomt medan jag varit i Bua hos Henrik, sen hittade jag en doppresent till Mysans fina Elin som döps i Sthlm på Lördag och Henrik och jag ska dit! Jag ville inte köpa vad som helst bara för köpandets skull, jag ville att det skulle kännas helt rätt ch spenderade nog en timme i en och samma butik innan jag till slut bestämde mig och mamma tålmodigt men trött satt på en pall och väntade på mig! Nu hoppas vi bara familjen Sundheden/Eliasson och deras lilla sessa då så klart tycker om mitt val av present ;)
Ska bli så otroligt mysigt att träffa dem!!!! LÄNGTAR!!!!
Efter shoppingen blev det god skräpmat för att sedan handla mat på maxi och sedan åka hemåt då vi tog en fika med svärmor som precis kommit från Kalmar där hon varit hos Henriks moster Sollan som är svårt sjuk just nu. Så det gjorde oss alla gott att sitta och umgås över en kaffe/pepsi och bara prata och varva ner.
Så här fint blev det förresten med mammas hjälp idag! Vi satt upp mina nya lampor i finrummet, hittade ju lampskärmar på Ge-kås i Ullared för 69:90 istället för de 290kr som de kostade på Mio! Det kallar jag ett bra köp! Och finfint blev det!
Henrik åkte i natt vid 2 tiden, direkt till jobbet och jobbade till 19tiden ikväll... Stackars älskling... Förhoppningsvis får han komma hem på Torsdag kväll så han hinner landa lite innan Sthlm-resan! Då ska vi iaf bo på hotell och ha det gutt!
Nu är jag otäckt trött och måste soooova.. Så det ska jag göra nu.... Imorgon är det ultraljud redan vid halv 9 på morgonen! Huuu.... !
Nattinatt!
lördag 23 oktober 2010
Lördag morgon! +33 hela veckor!
Lördag morgon i Bua, klockan är 06:03 och Henrik gick till jobbet för mer än en halvtimme sedan, i eftermiddag då han slutar ska vi åka hem mot Oskarshamn. Det är två veckor sedan vi var hemma nu och jag både längtar (så klart) samtidigt som jag fasar för att komma hem... Det blir så många som tycker man varit borta så länge, så många som vill ses och så många jag vill träffa att varken ork eller tid brukar finnas och vilket gör att jag blir stressad och mår dåligt för jag vill ju så gärna hinna med allt och alla...
Phu.. Men jag får helt enkelt börja säga ifrån, den som vill träffa mig får helt enkelt komma hem till mig och själv ta med sig fikan för jag orkar inte, jag är höggravid med skolios, jag orkar knappt ta mig till kylen för att hämta mig en macka med smör... Eller så får man gärna bjuda mig hem till sig någon gång, för det är fasen inte ofta jag får gå hemmifrån heller, bara jag orkar gör ju miljöombyte otroligt gott för själen då man ligger hemma på soffan så mkt som jag tvingas göra!
Jaja vi får se hur det går, stressen har redan börjat komma men jag får helt enkelt skjuta den åt sidan, vill bara att alla ska förstå att jag VILL ses men orkar liksom inte, det orkade jag knappt innan graviditeten hela tiden men nu är det liksom ännu mer hinder.
Nu hoppas jag att inte att någon tar detta personligt för jag vill så klart umgås med er alla! Vill bara förklara att jag faktiskt inte orkar lika mkt som förr, så ni inte tror att jag använder det som ursäkt för att inte ses. Jag har som sagt bara ingen ork med att fixa med fika och greja, tyvärr.
Man kan ju ses utan att stoppa saker i munnen hela tiden också... ;)
Just nu går tvättmaskinerna för fullt här i Bua iaf! Ska försöka dammsuga och få bort det värsta dammet innan vi ska hem för nu vet jag ju inte om jag hinner hit mer innan bebis kommer! Jag har 10 timmar på mig att städa denna etta så jag hoppas jag ska hinna klart innan Henke kommer hem! Tar ju sin tid då man bara orkar greja 10min åt gången...
Det är så typiskt att jag har en läkartid i veckan istället för samkörda samma, annars hade jag kunnat följa med hit mer =/
Idag har bebis varit i magen i 33 hela veckor! Det ni! =))
Bild får komma vid ett senare tillfälle då jag varken har ork eller är iordning så här tidigt...
Nähe.. nu har jag powervilat tillräckligt, dags att plocka in disken!
Ha en härlig Lördag alla!
Phu.. Men jag får helt enkelt börja säga ifrån, den som vill träffa mig får helt enkelt komma hem till mig och själv ta med sig fikan för jag orkar inte, jag är höggravid med skolios, jag orkar knappt ta mig till kylen för att hämta mig en macka med smör... Eller så får man gärna bjuda mig hem till sig någon gång, för det är fasen inte ofta jag får gå hemmifrån heller, bara jag orkar gör ju miljöombyte otroligt gott för själen då man ligger hemma på soffan så mkt som jag tvingas göra!
Jaja vi får se hur det går, stressen har redan börjat komma men jag får helt enkelt skjuta den åt sidan, vill bara att alla ska förstå att jag VILL ses men orkar liksom inte, det orkade jag knappt innan graviditeten hela tiden men nu är det liksom ännu mer hinder.
Nu hoppas jag att inte att någon tar detta personligt för jag vill så klart umgås med er alla! Vill bara förklara att jag faktiskt inte orkar lika mkt som förr, så ni inte tror att jag använder det som ursäkt för att inte ses. Jag har som sagt bara ingen ork med att fixa med fika och greja, tyvärr.
Man kan ju ses utan att stoppa saker i munnen hela tiden också... ;)
Just nu går tvättmaskinerna för fullt här i Bua iaf! Ska försöka dammsuga och få bort det värsta dammet innan vi ska hem för nu vet jag ju inte om jag hinner hit mer innan bebis kommer! Jag har 10 timmar på mig att städa denna etta så jag hoppas jag ska hinna klart innan Henke kommer hem! Tar ju sin tid då man bara orkar greja 10min åt gången...
Det är så typiskt att jag har en läkartid i veckan istället för samkörda samma, annars hade jag kunnat följa med hit mer =/
Idag har bebis varit i magen i 33 hela veckor! Det ni! =))
Bild får komma vid ett senare tillfälle då jag varken har ork eller är iordning så här tidigt...
Nähe.. nu har jag powervilat tillräckligt, dags att plocka in disken!
Ha en härlig Lördag alla!
fredag 22 oktober 2010
Hm..
Gör just nu en del som jag inte alls vill göra egentligen, men ibland kanske man måste förlora för att vinna... Eller?
Ibland önskar jag att jag var en person med mer temperament, att jag vågade skrika ut lite vrede! Det skulle göra mig gott.
Men istället göra jag samma mesiga grej som vanligt, men så länge det håller människor glada är det väl inte fel..?
Jag är en mes.
Men vissa dagar tycker jag mesen har rätt, andra dagar och vill jag be mesen inuti mig fara och flyga.
Fast den bästa lösningen är nog helt enkelt att se på problemen med en axelryckning då de inte är större och bara skita i dem, så jag försöker med det.
Ibland önskar jag att jag var en person med mer temperament, att jag vågade skrika ut lite vrede! Det skulle göra mig gott.
Men istället göra jag samma mesiga grej som vanligt, men så länge det håller människor glada är det väl inte fel..?
Jag är en mes.
Men vissa dagar tycker jag mesen har rätt, andra dagar och vill jag be mesen inuti mig fara och flyga.
Fast den bästa lösningen är nog helt enkelt att se på problemen med en axelryckning då de inte är större och bara skita i dem, så jag försöker med det.
Halsbränna...
Att vara gravid är verkligen en underbar upplevelse! Det är det faktiskt! Jag kan inte sluta faccineras av att känna det lilla barnet sparka och buffa inuti mig, det är härligt!
Men sen finns det ju då även en annan sida av det och det är bland annat halsbränna och min värk.. Igår slog halsbrännan till så ordentligt att jag kräktes 2 ggr på en halvtimme! Sen hade jag så ont i ryggen att det var svårt att sova.. De stunderna är det mindre kul.. Men Henke tog hand om mig så gott han kunde och till slut lyckades jag somna! Idag har jag mått något bättre men nu efter lunch tycker jag illamåendet kommer över mig igen... Usch vill inte kräkas mer nu...
Annars är det Fredag och vi ska ha fredagsmys i form av tacolåda! Det är något som min mamma brukade göra då vi bodde hemma och som Mysan påminde mig om att vi ätit hemma hos mina föräldrar då, det var jättelängesen jag gjorde det själv så det ska det bli idag! Mums!
Annars mås det väl okej här, känner att jag inte har riktig kontroll på allt som sker men jag jobbar på att släppa saker jag ändå inte kan rå på, borde inte orka lägga energi på sådana saker mer men jag gör det iaf.. Sådan är jag.. Tänker, funderar, klurar, undrar för att försöka få ihop saker och ting... Men som Mysan sa, snart har du ett underverk i dina armar och allt annat blir oviktigt! Och jag hoppas och tror att hon har rätt!
Längtar!!
Ska lägga mig på sängen för att se om illamåendet ger med sig så jag kan gå till affären!
Men sen finns det ju då även en annan sida av det och det är bland annat halsbränna och min värk.. Igår slog halsbrännan till så ordentligt att jag kräktes 2 ggr på en halvtimme! Sen hade jag så ont i ryggen att det var svårt att sova.. De stunderna är det mindre kul.. Men Henke tog hand om mig så gott han kunde och till slut lyckades jag somna! Idag har jag mått något bättre men nu efter lunch tycker jag illamåendet kommer över mig igen... Usch vill inte kräkas mer nu...
Annars är det Fredag och vi ska ha fredagsmys i form av tacolåda! Det är något som min mamma brukade göra då vi bodde hemma och som Mysan påminde mig om att vi ätit hemma hos mina föräldrar då, det var jättelängesen jag gjorde det själv så det ska det bli idag! Mums!
Annars mås det väl okej här, känner att jag inte har riktig kontroll på allt som sker men jag jobbar på att släppa saker jag ändå inte kan rå på, borde inte orka lägga energi på sådana saker mer men jag gör det iaf.. Sådan är jag.. Tänker, funderar, klurar, undrar för att försöka få ihop saker och ting... Men som Mysan sa, snart har du ett underverk i dina armar och allt annat blir oviktigt! Och jag hoppas och tror att hon har rätt!
Längtar!!
Ska lägga mig på sängen för att se om illamåendet ger med sig så jag kan gå till affären!
torsdag 21 oktober 2010
Mår bättre!
Ibland behöver jag höra just de där orden och känna just det där som får mig att må bra och det får Henrik mig att känna. Ibland behöver jag en vän som är ärlig rakt upp och ner och bankar vett in i min skalle, det ordnar Mysan åt mig. Så nu mår jag bättre! =)
Igår blev det en tripp till Ge-kås i Ullared för att handla till bebis ankomst! Önskar jag kunnat ta bild på allt för att visa er hur mkt fint vi hittad men det mesta ligger kvar i bilen eftersom vi snart ska hem! Men dessa påslakan hittade jag iaf!
Jag brukar inte gilla motiv med nalle phu så där extremt mkt men detta var bara för sött! Sen hittade jag även påslakan med moln på som jag fantiserat om länge! Så jag blev jätteglad!! Passar hur bra som helst i barnrummet till regnbågen på väggen + taklampan som Henrik köpt med moln på tycker jag, känns jättekul! <3
Igår blev det en tripp till Ge-kås i Ullared för att handla till bebis ankomst! Önskar jag kunnat ta bild på allt för att visa er hur mkt fint vi hittad men det mesta ligger kvar i bilen eftersom vi snart ska hem! Men dessa påslakan hittade jag iaf!
onsdag 20 oktober 2010
Blä.
Idag är jag verkligen långt, långt nere... I hate it! Bäst att inte skriva mer om det! Det är min egen lilla hemlis. Måste slänga mig i duschen för att hinna till affären och lagat mat till Henke kommer hem!
Gaaah tankar och funderingar är verkligen skit ibland!
Korvstroganof och ris kommer smaka kalas iaf! Har inte ätit sen frukost så det ser jag fram emot!
Solen skiner ute, -så, nu känns det lite bättre =)
Gaaah tankar och funderingar är verkligen skit ibland!
Korvstroganof och ris kommer smaka kalas iaf! Har inte ätit sen frukost så det ser jag fram emot!
Solen skiner ute, -så, nu känns det lite bättre =)
En märklig dröm...
Jaha idag vaknade jag av en konstig dröm, jag,syster Marina och Henrik var jagade i en hög skyskrapa av några onda typer och de satte efter oss i hissarna, jag och Marina tog en hiss, Henrik och vår bebis tog den bredvid tillsammans med en cykel utan däck som han hade med sig över axeln..
Helkonstigt.. jag tror de ville ha våran bebis, Marina hade inte fött än och sprang där med magen... Vi åkte så långt ner vi kunde förbi entréplan i detta skyhöga hus, där av alla ologiska platser stod en helikopter och väntade som flög oss upp på skyskarpans tak, där väntade en massa andra syskonpar på oss i svarta skyddsvästar. Henrik ringde och sa att de var i säkerhet i en butik nere i stan och Marina och jag tog på oss svarta skyddsvästar och väntade på att bli hämtade av en ny helikopter som syrran Malin körde...! Helt sanslöst vad jag fick ihop det... Haha! :p
Trots denna konstiga dröm så vaknade jag deppig... Eller nedstämd... Mycket tankar i huvudet nu.. Jag gillar inte de dagarna... Men jag ska försöka bli kvitt det genom att göra något positivt som att försöka dammsuga soffan iaf halva, duscha och handla kvällsmat, sen ska jag bara vila till Henrik kommer från jobbet!
Negativa tankar hjälper ingenting så jag vill slå bort dem NU!
Helkonstigt.. jag tror de ville ha våran bebis, Marina hade inte fött än och sprang där med magen... Vi åkte så långt ner vi kunde förbi entréplan i detta skyhöga hus, där av alla ologiska platser stod en helikopter och väntade som flög oss upp på skyskarpans tak, där väntade en massa andra syskonpar på oss i svarta skyddsvästar. Henrik ringde och sa att de var i säkerhet i en butik nere i stan och Marina och jag tog på oss svarta skyddsvästar och väntade på att bli hämtade av en ny helikopter som syrran Malin körde...! Helt sanslöst vad jag fick ihop det... Haha! :p
Trots denna konstiga dröm så vaknade jag deppig... Eller nedstämd... Mycket tankar i huvudet nu.. Jag gillar inte de dagarna... Men jag ska försöka bli kvitt det genom att göra något positivt som att försöka dammsuga soffan iaf halva, duscha och handla kvällsmat, sen ska jag bara vila till Henrik kommer från jobbet!
Negativa tankar hjälper ingenting så jag vill slå bort dem NU!
tisdag 19 oktober 2010
En nyttodag...
En nyttodag av sysslor som jag skjutit upp framför mig skulle det vara idag. Jag började med min överklagan till Folksam, det sket sig omgående då det viktiga papperet jag behövde ej fanns med i mina pärmar men det har jag ringt och bett dem skicka igen ifall att jag ej hittar det då jag kommer hem, det kan ju försvunnit i flytten i somras... Sen skulle jag fila på våra bröllopsinbjudningar, de hänger över oss och vi vill verkligen få dem gjorda men adressen till lokalen där vi ska vara går ej att få tag på men jag har skickat mail till människor och vädjat om hjälp så jag hoppas det löser sig snart...!
Annars är det även en hemsk dag. vaknade hungrig, åt frukost, var hungrig direkt efter frukost, hade då blodsocker på bara 1,7, -fick äta igen. Blev kort därefter hungrig IGEN gick till affären och handlade mat till kvällen + lite gott till bebis (Ja för det är ju faktiskt bebis som gör mig hungrig..) Gick hem och bakade scones åt, tog mitt insulin men sen vet jag ej vad som hände.. Nog för att vitt bröd alltid är dåligt för mig men att det ska åka upp från klockrena värden till 22mmol är inte klokt!! Så dessa scones fick jag ångra och har mått skit sen dess... =( Men jag var sjukligt sugen. Typ lika sugen på en scones som en rökare kan vara på en ciggarett eller en alkoholist efter spriten.. Fyy vilken hemsk känsla! Jag var liksom bara tvungen att ÄTAAA!!!
Så nu filas det på inbjudningarna, kollas massa skit på tvn och vilar ryggen, bebis sparkade till och med ner min mobil från magen då den låg där i morse! Haha! Det tyckte tydligen inte bebis om ;)
Jag har börjat fantisera väldigt mycket om hur bebis ser ut, om h*n föds nu så klarar h*n sig med all säkerhet utanför magen, känns skönt att veta.
Jag längtar otroligt mycket efter att få möta detta lilla liv <3
Jag längtar otroligt mycket efter vårt bröllop <3
Då bebis är här hos oss och vi står i kyrkan den 26/2 då är mitt liv komplett, jag kan inte önska mig mer. I december har Henrik och jag varit tillsammans i 5år och vad jag blev helt överväldigad av härom kvällen var att jag fortfarande känner att vår kärlek växer, låter väl heltöntigt att skriva om det men känslan var så påtaglig och det känns bara så rätt. Jag har hittat min pusselbit här i livet och jag njuter!
Skitpolitik som vill förstöra och alla andra tråkigheter som händer runtomkring oss så behöver vi bara "styrkekramas" som jag döpt det till för att hämta nya krafter och allt känns genast lite bättre och mycket mer hoppfullt.
Så även om världen runtomkring är mörk och dyster, ge en styrkekram och den får mera lyster... Eller något.. Haha! Phuu.. Dags att fortsätta med inbjudningarna!
Bye!!
Annars är det även en hemsk dag. vaknade hungrig, åt frukost, var hungrig direkt efter frukost, hade då blodsocker på bara 1,7, -fick äta igen. Blev kort därefter hungrig IGEN gick till affären och handlade mat till kvällen + lite gott till bebis (Ja för det är ju faktiskt bebis som gör mig hungrig..) Gick hem och bakade scones åt, tog mitt insulin men sen vet jag ej vad som hände.. Nog för att vitt bröd alltid är dåligt för mig men att det ska åka upp från klockrena värden till 22mmol är inte klokt!! Så dessa scones fick jag ångra och har mått skit sen dess... =( Men jag var sjukligt sugen. Typ lika sugen på en scones som en rökare kan vara på en ciggarett eller en alkoholist efter spriten.. Fyy vilken hemsk känsla! Jag var liksom bara tvungen att ÄTAAA!!!
Så nu filas det på inbjudningarna, kollas massa skit på tvn och vilar ryggen, bebis sparkade till och med ner min mobil från magen då den låg där i morse! Haha! Det tyckte tydligen inte bebis om ;)
Jag har börjat fantisera väldigt mycket om hur bebis ser ut, om h*n föds nu så klarar h*n sig med all säkerhet utanför magen, känns skönt att veta.
Jag längtar otroligt mycket efter att få möta detta lilla liv <3
Jag längtar otroligt mycket efter vårt bröllop <3
Då bebis är här hos oss och vi står i kyrkan den 26/2 då är mitt liv komplett, jag kan inte önska mig mer. I december har Henrik och jag varit tillsammans i 5år och vad jag blev helt överväldigad av härom kvällen var att jag fortfarande känner att vår kärlek växer, låter väl heltöntigt att skriva om det men känslan var så påtaglig och det känns bara så rätt. Jag har hittat min pusselbit här i livet och jag njuter!
Skitpolitik som vill förstöra och alla andra tråkigheter som händer runtomkring oss så behöver vi bara "styrkekramas" som jag döpt det till för att hämta nya krafter och allt känns genast lite bättre och mycket mer hoppfullt.
Så även om världen runtomkring är mörk och dyster, ge en styrkekram och den får mera lyster... Eller något.. Haha! Phuu.. Dags att fortsätta med inbjudningarna!
Bye!!
lördag 16 oktober 2010
Hela 32 veckor idag!+ ytterligare skitpolitik.
Gratis till oss och våra 32 fulla vekor! =) <3
Det är Lördag och Henrik jobbar, jag sitter i lägenheten i Bua och ser på tv och försöker vila så mycket jag kan.. Har haft jätteont och svårt att röra mig på kvällarna lagom till han kommer från jobbet så jag har inte varit något roligt sällskap, skulle så gärna vilja vara piggare än vad jag är, tycker synd om Henrik som får höra så mycket på mitt gnäll.. Jag brukar bita ihop men satan i gatan vad ont det gör nu!! Jag lovar, jag går nog snart av i höger rygghalva... Usch.. Det är en obehaglig smärta, Nu sitter de 1000 gnagarna i min ryggs högra sida sen några dagar tillbaka och de verkar inte ha ätit klart än.. Det känns.
Jag tycker jag blivit mer gnällig, men då Henke och killarna i föräldragruppen suttit med diskussionsfrågor på senaste föräldraträffen så hade de fått frågan om vi tjejer var gnälliga, han hade svarat att han inte hört mer än vanligt... Så.. Hur ska jag nu tolka detta? Gnäller jag verkligen heeela tiden? Eller är jag bara tyst om det men känner som att jag gnäller...? Då jag frågar Henke sa han att han kanske bara inte lyssnar.. Haha! Är det bra eller dåligt tro? ;)
Jaja jag försöker vara hon med smärta men som inte gnäller och är positiv! Jag vill vara HON. Men gudarna ska veta att det inte alltid är lätt.
Smärtan kommer i så många olika former och situationer... Men just nu hugger det verkligen till så jag håller andan så fort jag ska sträcka mig efter fjärrkontrollen, jag känner mig nog nästan precis som jag gjorde då jag var nyopererad.
Inte nog med allt detta, svärmor ringde mig just, jag hade fått post från F-kassan, hon frågade om hon skulle öppna och läsa för mig, men jag ville inte det, jag är inte beredd på att höra vad de har att säga. Jag vet att många "Blå" läser min blogg och att ni är mina vänner och jag ber er att inte ta illa upp, jag försöker ju att acceptera att ni röstat för ett parti som sparkar på mig, och nu händer det IGEN.
Enligt Mr Reinfeldt får den sjukskrivna, i detta fallet jag, inte ta hand om mitt eget barn på egen hand. Då räknas jag som arbetsför. Henrik skulle därför bli tvungen att vara hemma på heltid vilket inte är möjligt för oss ekonomiskt sett. Jag vet att det inte kommer bli problemfritt eller smärtfritt för mig att ansvara och vårda ett barn, det vet jag.
Men då kommer vi till det här med livskvalité. Visst skulle väl ni också sätta er egen hälsa/behov åt sidan för era barn? Visst borde det väl även vara min mänskliga rättighet att få skaffa barn/familj även som sjuk? Vad ska jag annars leva för?
Skoliosen har tagit ifrån mig chansen att studera vidare, kroppen orkar inte, jag kan inte jobba mer än 2 timmar åt gången för kroppen orkar inte. Jag klarar bara att vara gravid liggandes nu, för kroppen orkar inte. Jag är arg på min kropp, det har jag varit sen jag fick reda på att den inte var frisk, men jag har kämpat vidare, vägrat ge upp, sett nya mål att leva för under stigens gång, tagit ett hinder, en smärta i taget, den smärtan jag ej kunnat rå på har jag lärt mig leva med.
Men sen sitter man här snart 30år, sjukskriven på oviss tid och måste börja gilla läget, det som kunnat göras för att rädda min hälsa har gjorts, jag måste acceptera kroppen som den är, den jäkla värken och lära mig leva med det. Man ser vänner utbilda sig, få bra jobb, familjer med barn och ETT LIV.
Skoliosen har tagit ifrån mig mycket, vi var länge rädda att den skulle hindra mig från möjligheten att skaffa barn tillsammans med Henrik också, men läkarna gav sitt godkännande till slut, vi vet inte utgången av det än, vet inte hur kroppen reagerar efter denna graviditet, men vi har inte ens funderat på konsekvenserna för detta är vår högsta önskan och jag kan säga att jag anser att min kropp är dömd iaf, någon gång kommer den brista, men nu gör den det i sådana fall för mitt/vårt livs högsta vinst så det är en risk som jag är villig att ta.
Om man ej chansar vinner man aldrig något och jag har den inre styrkan för att våga prova!
Ska nu denna förbaskade politik komma och försöka sätta käppar i hjulet för oss även här så vet jag inte vad jag gör. Visst jag kan anställa en personlig assistent, det kan jag, men jag de velat lösa det med järnvilja och familjens hjälp, på det sättet hade jag inte heller kostat samhället något, det måste ju ni BLÅ tycka är bra? Då sparar ni ju ännu mer pengar eller hur? Men näe.. Suck... Nu är iofs inget definitivt än men efter vad jag hört av andra sjukskrivna kvinnor så har de bara fått amma sitt barn.. DET ÄR SJUKT! Byta blöjor och amma kan jag göra i soffan, resten löser sig längst vägen, herre gud människor utan armar och ben skaffar ju barn! Varför ska inte jag?
Jag har aldrig påstått att det kommer bli lätt, att jag inte kommer ha ont MEN jag kommer få lite mer livslust, en ny inre kraft, den har redan börjat gro, trots mer smärta så växer den redan!
Det ska bli intressant att se vad vi får för dom.. Inget i ens liv får ju ta mig tusan vara bara BRA... Har man redan en allvarlig sjukdom eller handikapp så ska man straffas liiiite till, jo men det är ju en UNDERBAR POLITIK. Verkligen, och man har ju inte bara lust att lägga sig ner och gråta om man är i min sits, nä då... SUCK!
Och kom inte till mig och försök försvara detta för jag är inte i stånd att kunna höra era ursäkter i dagsläget! Jag är fruktansvärt ledsen! Det hade ni också varit.
fredag 15 oktober 2010
Taio Cruz- Dynamite
Ja då jag hör denna låten har jag lust att stå på ett dansgolv och svänga som satan rent ut sagt! Attans vad glad jag blir av att höra den!!!! :D Att jag känner mig så här danssugen hör inte till vanligheterna nu mer men attans vad det spritter i benen ikväll!!! Om jag ej haft det bästa som hänt mig i magen hade jag velat ha ett glas vin och ett dansgolv med glada människor! Men det får allt vänta, alla perioder i livet har sin tjusning och jag är nu inne i en ny era där mina egna nöjen får sättas åt sidan för stunden. I februari på vårt bröllop hoppas jag på att få dansa till denna i min vita fina klänning! Då finns det ingen lyckligare än jag! LÄNGTAR!!! =)) Tills dess ska jag dagdrömma om det och klappa takten på magen ;)
Brev till ett älskat liv..
Den 1 November 2009 gömde Henrik mina P-piller på skrivbordshyllan i lägenheten efter att vi diskuterat det hela länge och samt fått läkarnas godkänande och vi tog vårt efterlängtade steg till att få möta dig. Längtan har varit så oändligt stor, så länge!
Månaderna som följde väntade vi spänt och ivrigt på resultat. På julafton satt vi vid granen hemma i Ruda och önskade att jag nästa år skulle sitta där med magen i vädret. Jag önskade högre än aldrig förr. Månaderna gick men den 15/4, en Torsdag då Henrik och jag skulle åka hem från Bua hade jag mått dåligt under flera dagar, dels väldigt förkyld men även då förkylningen lättat låg blodsockret högt och jag mådde illa och kände mig helt uppblåst om magen. Då jag gnydde och gnällde till Henke på soffan så sa han, "du kanske är gravid?" Nä sa jag, jag lägger inte ytterligare 98kr på ett graviditetstest som gör oss besvikna igen. Men Henrik övertalade mig. Jag uppsökte vårdcentralen som ligger intill lägenheten i Bua, berättade att jag var diabetiker som mådde dåligt och jag önskade göra ett graviditetstest. De kunde ej hjälpa mig för de hade ej några test hemma. På pressbyrån i Bua var de slut, likaså på ica så vi åkte hemåt mot Oskarshamn.
I Ullared stannade vi vid ica, Henrik köpte två glassbåtar och ett graviditetstest, vi åt våra glassar under tystnad medan jag såg ner på testet i mitt knä i bilen... Det var då jag började känna att det mycket väl kunde vara så, att jag mycket väl kunde vara gravid, jag hade ett nervöst pirr i magen av både förväntan och nervositet!
Väl hemma i Oskarshamn packade vi in allt i lägenheten och satte oss vid köksbordet för att gå igenom posten, jag kunde inte sluta tänka på testet men hoppades ändå att Henrik hade hunnit glömma det.. Klockan var ca 21:10 och vi var trötta och jag var NERVÖS! Men attans, han kom ihåg det, jag försökte med att säga att resultatet är mer tillförlitligt då man kissar på stickan på morgonen, förpackningen innehöll två stickor och Henrik sa att då tar vi en ikväll och en i morgon.. Klok som han är... Sagt och gjort.. Jag kissade i en plastmugg, Henrik doppade stickan och vi skulle vänta några minuter men innan han ens tog upp stickan sa han att det inte var någon tvekan om saken! Vi blev helt tysta och bara såg på varandra, lade sedan stickan plant och lät de anvisade minuterna gå för att vara på den säkra sidan.
Resultatet ändrades inte, vi satt på knä mittemot varandra på toalettgolvet, skrattade, fällde glädjetårar och kramades och pussades för fulla muggar!!! Klockan 21:30-21:40 låg vi i sängen och försökte smälta det hela med världens leenden på läpparna, vi ville ju berätta det för någon! Skrika ut det! Vi ringde våra föräldrar och frågade om vi 6 kunde ses kvällen därpå och så bestämdes det. Fredagen den 16/4 handlade Henrik och jag potatissallad, rostbiff och grönsallad och åkte tillsammans med hans föräldrar hem till mina i Ruda, där åt vi, SEN tog Henrik fram våra foton på graviditetstestet som vi lagt i varsitt kuvert till våra föräldrar, Henrik sa att de skulle få nya foton på huset, tack sa de och öppnade kuverten, sen rådde en stor tystnad, sedan kom tårarna och glädjetjuten, vi grät också! Som vi längtat efter det ögonblicket!!! UNDERBART!
Så vår älskade bebis, så gick det till.
Idag är det den 15/10, det är precis 6 månader sedan den där underbara Torsdagskvällen i lägenheten på Kungsgatan 5 i Oskarshamn. 6 Månader sedan mitt liv, vårt liv berikades ytterligare, 6 månader sedan jag började leta efter tecken på att du fanns inom mig, 6 månader sen jag började längta efter att kallas höggravid för att det inte skulle vara så lång tid kvar tills vi fick mötas öga mot öga.
I morgon har vi haft 32 hela veckor tillsammans, det är kanske bara 5-6 veckor till vårt möte då... Jag är höggravid,. Tiden har gått så fort!!! Vi längtar efter dig! <3
Ett väldigt personligt inlägg idag men sån är jag, vilket ni vet om ni läst här förr ;)
Månaderna som följde väntade vi spänt och ivrigt på resultat. På julafton satt vi vid granen hemma i Ruda och önskade att jag nästa år skulle sitta där med magen i vädret. Jag önskade högre än aldrig förr. Månaderna gick men den 15/4, en Torsdag då Henrik och jag skulle åka hem från Bua hade jag mått dåligt under flera dagar, dels väldigt förkyld men även då förkylningen lättat låg blodsockret högt och jag mådde illa och kände mig helt uppblåst om magen. Då jag gnydde och gnällde till Henke på soffan så sa han, "du kanske är gravid?" Nä sa jag, jag lägger inte ytterligare 98kr på ett graviditetstest som gör oss besvikna igen. Men Henrik övertalade mig. Jag uppsökte vårdcentralen som ligger intill lägenheten i Bua, berättade att jag var diabetiker som mådde dåligt och jag önskade göra ett graviditetstest. De kunde ej hjälpa mig för de hade ej några test hemma. På pressbyrån i Bua var de slut, likaså på ica så vi åkte hemåt mot Oskarshamn.
I Ullared stannade vi vid ica, Henrik köpte två glassbåtar och ett graviditetstest, vi åt våra glassar under tystnad medan jag såg ner på testet i mitt knä i bilen... Det var då jag började känna att det mycket väl kunde vara så, att jag mycket väl kunde vara gravid, jag hade ett nervöst pirr i magen av både förväntan och nervositet!
Väl hemma i Oskarshamn packade vi in allt i lägenheten och satte oss vid köksbordet för att gå igenom posten, jag kunde inte sluta tänka på testet men hoppades ändå att Henrik hade hunnit glömma det.. Klockan var ca 21:10 och vi var trötta och jag var NERVÖS! Men attans, han kom ihåg det, jag försökte med att säga att resultatet är mer tillförlitligt då man kissar på stickan på morgonen, förpackningen innehöll två stickor och Henrik sa att då tar vi en ikväll och en i morgon.. Klok som han är... Sagt och gjort.. Jag kissade i en plastmugg, Henrik doppade stickan och vi skulle vänta några minuter men innan han ens tog upp stickan sa han att det inte var någon tvekan om saken! Vi blev helt tysta och bara såg på varandra, lade sedan stickan plant och lät de anvisade minuterna gå för att vara på den säkra sidan.
Resultatet ändrades inte, vi satt på knä mittemot varandra på toalettgolvet, skrattade, fällde glädjetårar och kramades och pussades för fulla muggar!!! Klockan 21:30-21:40 låg vi i sängen och försökte smälta det hela med världens leenden på läpparna, vi ville ju berätta det för någon! Skrika ut det! Vi ringde våra föräldrar och frågade om vi 6 kunde ses kvällen därpå och så bestämdes det. Fredagen den 16/4 handlade Henrik och jag potatissallad, rostbiff och grönsallad och åkte tillsammans med hans föräldrar hem till mina i Ruda, där åt vi, SEN tog Henrik fram våra foton på graviditetstestet som vi lagt i varsitt kuvert till våra föräldrar, Henrik sa att de skulle få nya foton på huset, tack sa de och öppnade kuverten, sen rådde en stor tystnad, sedan kom tårarna och glädjetjuten, vi grät också! Som vi längtat efter det ögonblicket!!! UNDERBART!
Så vår älskade bebis, så gick det till.
Idag är det den 15/10, det är precis 6 månader sedan den där underbara Torsdagskvällen i lägenheten på Kungsgatan 5 i Oskarshamn. 6 Månader sedan mitt liv, vårt liv berikades ytterligare, 6 månader sedan jag började leta efter tecken på att du fanns inom mig, 6 månader sen jag började längta efter att kallas höggravid för att det inte skulle vara så lång tid kvar tills vi fick mötas öga mot öga.
I morgon har vi haft 32 hela veckor tillsammans, det är kanske bara 5-6 veckor till vårt möte då... Jag är höggravid,. Tiden har gått så fort!!! Vi längtar efter dig! <3
Ett väldigt personligt inlägg idag men sån är jag, vilket ni vet om ni läst här förr ;)
onsdag 13 oktober 2010
Syster fyller år, mage 4dagar in i vecka 32 mm!
Efter en helg samt Måndag utan nätuppkoppling hemma i o-hamn så har jag kommit ifrån skrivandet här lite, sorry!
Att få hem Henke i Fredags var guld värt! Blev en lugn och skön kväll med lasagne! Lördagen började med att vi vaknade tidigt och gick upp för att höstmysa framför vår fina braskamin med en frukost i soffan! Det såg ut så här:
Någon bättre bild kan jag ej lägga ut eftersom Henke satt halvnaken framför och var eldvakt! :p
I Lördags fyllde även syster Marina år och vi var där på kalas! Grattis till henne på 26 årsdagen!<3
Som vanligt hade hon ett kakkalas utan dess like med massa godsaker och mycket hembakat! Mums!
Efter kalaset ville Henrik hem till sina föäldrar för att prova sitt MCställ, han har inte kommit i det på ca 5år.. Ja på lika lång tid som vi varit tillsammans för er som gör snabb matte.. Men jag tycker dock inte att det är mitt fel... Hehe.. :p Jaja så här fin är min älskling i sitt ställ på sin MC!
Nu har han gått ner över 20kg!!! Han är så duktig då han bestämmer sig för att fixa något! Det är min man det! <3 =) Nog för att jag älskar honom som han är men att ha en karl med Fredrik Ljungbergs höfter var ju inte ett minus ;) Kände knappt igen honom då han kom hem i Fredags efter 2 veckor borta på jobb! Själv har jag nu ökat från 48kg innan graviditeten till 64,5kg... Men det är ju en annan femma...
I Söndags arbetade Henrik och hans far på garaget hela dagen, jag passade på att föreviga dem + vårt gräs som växer så det knakar nu till vårt husalbum =)
I Måndags var Henrik också ledig för vi hade tre tider att passa på mödravården så det var kul att han kunde vara med =)
Klockan 8 började vår Måndag med ett besök hos barnmorskan för att göra ett ultraljud, då var det förresten så här kallt:
Lyxhustrun satt i den varma bilen så klart...
Nu är det ju bara 2 veckor sedan mitt förra ultraljud, de vill ha mig på täta kontroller för att övervaka bebis tillväxt eftersom h*n var 14,9% för liten sist, denna gången var de dock väldigt nöjda med oss för bebis hade växt ett halvt kilo sen sist och är nu endast 4% för liten enligt kurvan! =))
Vid dessa kontroller mäts huvud, buk och lårben och vid lårbensmätningen fick Henrik och ja blunda för att ej se könet! Det verkar som att min käre sambo kanske vill ta reda på det.. Men näe inte jag inte! Jag tror jag vill vänta med det! Vi får helt enkelt se hur det går med vår nyfikenhet... ;)
Efter besöket hos barnmorskan åkte vi för att provköra en ny volvo, Henke letar ny tjänstebil! + lite andra ärenden sen hem för att packa, laga lunch, vila en timme för att sedan vara hos läkaren på mödravården.. De besöken ger mig ej så mycket men iaf...
Efter läkarbesöket var det sista mötet med föräldragruppen, -vilket var Henriks första, men det var kul att ha honom med på ett iaf! Alla har ju varit så nyfikna på vem han är =)
Då vi var klara på mödravården för denna dag var klockan närmre 6 och vi åkte hem för att äta för att edan åka hit till Bua där vi är nu! =)
Idag ser förresten magen ut så här 4 dagar in i vecka 32:
Det är inte lätt att fota sig själv i denna storlek kan jag säga!
Igår kväll låg jag på soffan med halsbränna, växtvärk och en bebis som inte låg still alls i flera timmar och gnydde, Henke pysslade om mig och till slut runt 21:30 lugnade det ner sig som tur var och vi kunde somna gott =)
Nu är det hög tid för mig att börja med maten! Om en timme kommer Henke från jobbet =))
Men nu har ni fått en rejäl uppdatering!
Bye!
Att få hem Henke i Fredags var guld värt! Blev en lugn och skön kväll med lasagne! Lördagen började med att vi vaknade tidigt och gick upp för att höstmysa framför vår fina braskamin med en frukost i soffan! Det såg ut så här:
I Lördags fyllde även syster Marina år och vi var där på kalas! Grattis till henne på 26 årsdagen!<3
Efter kalaset ville Henrik hem till sina föäldrar för att prova sitt MCställ, han har inte kommit i det på ca 5år.. Ja på lika lång tid som vi varit tillsammans för er som gör snabb matte.. Men jag tycker dock inte att det är mitt fel... Hehe.. :p Jaja så här fin är min älskling i sitt ställ på sin MC!
I Söndags arbetade Henrik och hans far på garaget hela dagen, jag passade på att föreviga dem + vårt gräs som växer så det knakar nu till vårt husalbum =)
Klockan 8 började vår Måndag med ett besök hos barnmorskan för att göra ett ultraljud, då var det förresten så här kallt:
Lyxhustrun satt i den varma bilen så klart...
Nu är det ju bara 2 veckor sedan mitt förra ultraljud, de vill ha mig på täta kontroller för att övervaka bebis tillväxt eftersom h*n var 14,9% för liten sist, denna gången var de dock väldigt nöjda med oss för bebis hade växt ett halvt kilo sen sist och är nu endast 4% för liten enligt kurvan! =))
Vid dessa kontroller mäts huvud, buk och lårben och vid lårbensmätningen fick Henrik och ja blunda för att ej se könet! Det verkar som att min käre sambo kanske vill ta reda på det.. Men näe inte jag inte! Jag tror jag vill vänta med det! Vi får helt enkelt se hur det går med vår nyfikenhet... ;)
Efter besöket hos barnmorskan åkte vi för att provköra en ny volvo, Henke letar ny tjänstebil! + lite andra ärenden sen hem för att packa, laga lunch, vila en timme för att sedan vara hos läkaren på mödravården.. De besöken ger mig ej så mycket men iaf...
Efter läkarbesöket var det sista mötet med föräldragruppen, -vilket var Henriks första, men det var kul att ha honom med på ett iaf! Alla har ju varit så nyfikna på vem han är =)
Då vi var klara på mödravården för denna dag var klockan närmre 6 och vi åkte hem för att äta för att edan åka hit till Bua där vi är nu! =)
Idag ser förresten magen ut så här 4 dagar in i vecka 32:
Det är inte lätt att fota sig själv i denna storlek kan jag säga!
Igår kväll låg jag på soffan med halsbränna, växtvärk och en bebis som inte låg still alls i flera timmar och gnydde, Henke pysslade om mig och till slut runt 21:30 lugnade det ner sig som tur var och vi kunde somna gott =)
Nu är det hög tid för mig att börja med maten! Om en timme kommer Henke från jobbet =))
Men nu har ni fått en rejäl uppdatering!
Bye!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)