Måste vara ärlig, kan inte försköna för någon annan längre och framför allt inte för er tjejer med skolios som läser min blogg, just nu gör det förbaskat jäkla ont att vara gravid med skolios, det är dag två i vecka 35 och jag har så ont att jag inte finner ord! Men det är inte värre än att man överlever för än andas jag! Och det ÄR värt det!
Så vill ni tjejer som också lider av detta handikapp skaffa barn så går det, det gör det och ni vet förmodligen lika väl som jag att det går att lära sig leva med smärta, kroppen är otrolig på så sätt, man måste bara anpassa sitt liv för den, sen löser sig alla hinder steg för steg.
Inget är omöjligt med den rätta viljan och jag vill absolut inte gnälla men jag vill att ni ska veta att det känns ordentligt, för jag får så många mail från er med så många frågor.
Men ni ska också veta att varje situation och person är inviduell. Jag har klarat mig förvånansvärt bra genom hela graviditeten, läkarna är förvånade, ja till och med jag själv.. ! Det är ju liksom först nu som höggravid jag vill skrika högt... De trodde jag skulle vara sängliggandes sen ett par månader tillbaka, visst jag vilar mycket och har lyssnat på kroppen så mkt jag haft ork och tålamod till så det kanske är därför det gått så bra ändå.
Hade jag inte haft Henrik som burit allt tungt och och familj och vänner som aldrig låtit mig lyfta så mkt som en liter mjölk från affären, ja då kanske jag mått sämre, så tack till alla er som hjälpt/hjälper mig, för ja tror att varje lyft jag sparar ryggen gör sitt! För jag har känt att varje lyft jag gör förstör sitt, så är det.
Vet inte vad jag vill säga med detta inlägg egentligen... Är bara rädd att någon tjej med skolios ska läsa min blogg och tro att det är en baggis att vara gravid i vår situation och sedan bli arg på mig då motsatsen visas hos henne själv, ingen kan på förhand säga hur just DU kommer må av det, jag vet fortfarande inte hur min rygg kommer må efteråt... Det är lite otäck ovisshet men vet ni vad Jag ser bara vår bebis framför mig och snart är detta underbara lilla liv hos oss och det är det enda som betyder något för mig! Den kärleken är störst <3
Idag väntas ännu ett besök på mödravården, jag har haft förvärkar både framtill och i ryggen denna morgon så det sa bli intressant att göra ctg.mätningen idag... Phuu snälla söta stanna där inne en liiiiten stund till! Eller låt iaf din pappa hinna hem för att klippa navelsträngen för det vill vi så gärna att han ska få göra! + att han måste ta hand om dig dina först timmar i livet utanför magen för då sover ju mamma efter narkosen!
