Sitter på en buss mot ålem (med min nya väska, tack älskling! ;) ) där mamma plockar upp mig å följer me mig till ortopeden i kalmar där jag ska hämta mina nya ortopediska skor. Precis då jag skulle gå så kom hemtjänsten springande, snart 96åriga rut som bor i lägenheten över oss (och ofta bjudit mig på fika) var dålig och behövde tas till sjukhus.. Å där stod jag å skulle iväg, vilket jag då inte längre hade lust med.. Men var ju tvungen pga min läkartid.. Jag ringde iaf maria p som är en god vän till rut så hon skulle till henne och ringa mig då hon visste hur det låg till.. Usch.. Detta år serverar den ena olyckan efter den andra.. Jag undrar när det ska vända.. Det sägs ju att en olycka aldrig kommer ensam.. Men nu får det fasen räcka! Men jag kan inte hjälpa att bli lite skrockfull å undra om jag verkligen ska våga operera mig detta hemska 2009....... Så fort jag är hemma i oskarshamn igen så ska jag iaf till rut å se hur det är med henne!
