Jag har ett hjärta som slår som en bongotrumma... å paniken bara växer. Har funderat ut å in på vad jag ska kunna göra åt min situation.. kan inte fatta ett sånt stort beslut själv, jag kan inte å jag vill inte förrän jag kollat alla vägar jag kommer på.
Fick ett infall som känns som att dra sista strået... handskrev ett brev till min gamla läkare, han har pension nu, men då jag gick igenom operationerna å ingen visste var det var för fel på mig så kallades han in, han var nordens bästa kirurg då och i mina ögon är han det fortfarande.
Vet inte om det var rätt av mig att försöka ta kontakt med honom, han kan förmodligen inte göra min operation, men jag bad om råd och jag hoppas å VERKLIGEN HOPPAS att han ska skriva el ringa tillbaka. Jag tror faktiskt att jag kommer lita på hans ord å göra det han föreslår.
Brevet blev inte så proffsigt skrivet men det blev personligt.. jag hoppas han tar det till sig å hör mina panikrop på hjälp... Annars vet jag inte vad jag ska göra...
Fick ett tips av Sophie att spå mig idag... vet inte vad jag tror om det.. men jag e öppen för allt å är villig att pröva!
Så nu ska jag bli spådd! kanske kan hjälpa mig reda ut något av allt... å det vore skönt... just nu står det ju precis som Ida sa till mig idag, -mellan pest el kolera.... så det känns inte som att det kan bli värre iaf...
Är det någon som läser detta som blivit spådd?? hör gärna av er i sånna fall :)
Min älskling ringde i eftermiddags å sa att han e tvungen att stanna på västkusten å jobba i helgen, vi blev båda besvikna.. det blev sista droppen av motgångar denna veckan.. så jag bokade direkt en biljett me swebus! åker i morgon! nu ska jag till västkusten!
Längtar sååååå!!!!! å det e klart värt 8 timmar på busshelvetet!
Ska krypa in i Henkes stora famn å bara gömma mig från allt ont för ett tag. Där känner jag mig hel å där kan inget ont drabba mig mer, -vill dit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar