Har varit en väldigt kännslosam dag idag.. I förmiddags satt jag vid datorn och tårarna bara rann ner på mina kinder.. Paniken satt väl kvar sen igår kväll.. Jag kunde liksom inte sluta grina... Men jag tog tag i mig själv! Och vid halv 3tiden hade jag samlat mig och var duschad, klädd i mina supersnygga jeans och kände mig mer på G! Så då tog jag och traskade upp på stan medan jag ringde Hanna J och frågade om hon hade lust att möta upp mig för att strosa runt lite och det hade hon! :) Men innan vi möttes gick jag in på min gamla arbetsplats Gröndals och hälsade på, det är så skönt att gå dit och njuta av alla smycken och bara prata med dem, hann vara där ca 30min innan Hanna kom, sedan gjorde vi stan några timmar innan jag gick hem för att möta Ida som varit hos mig ikväll!
Ida och jag hade så otroligt mkt att prata om! Vi köpte lite gott att äta och satt sedan uppkurade i soffan och bara babblade om allt! SKÖNT! Och det var som balsam för själen!
I morgon ska jag slå lite bot mot min rastlöshet och ge mig ut på en förmiddagspromenad med Marina och Jenny! Sedan runt kl 12 kommer Madde J och äter lite på sin lunch! Så morgondagen ser jag verkligen fram emot! :)
Är fortfarande rädd inombords.. Känner sådan rädsla inför operationen nu så det är inte klokt... Är det meningen eller är det inte? Den frågan ekar fortfarande och jag har en sten i magen... Och jag VET att det INTE hjälper men sådan är verkligheten...
Är så otroligt glad för min familj och mina vänner!! Vännerna verkar känna på sig då man behöver det där lilla extra (eller så läser ni bara min blogg.. ;) ) Men de vet hur som helst när de ska höra av sig och vad de ska säga, jag är så otroligt lyckligt lottad som har dem!!
Så nu ska jag fokusera på allt mysigt som det innebär att träffa dem och lägga det andra åt sidan! Är bara skit att man tänker så mkt på kvällarna.. :/
Men nu är det glada tankar om morgondagen som gäller! så det så!
Kram å godnatt!
2 kommentarer:
Styrkan, viljan och modet har du...och jag vet att du klarar allt...det är ok att tvivla, fundera och vrida och vända på saker och ting ibland...det är ok att bara låta alla känslor komma fram.
Finns här för dig fast jag är här en bit bort från dig.
När jag försöker hitta min styrka som jag så många gånger tappar bort så tänker jag på dig och där är den.
Du är en kämpe.
Puss o kram vännen :)
Tack gumman.. Det värmer, du är för go! Jag försöker hitta tillbaka till min beslutsamhet men den har försvunnit just nu.. Läkare lovar så mkt men det händer ingenting.. Men jag slåss med telefonen varje dag! Jag har inte gett upp! Men jag känner mig inte så stark just nu... Men jag jobbar på det..
Har förresten försökt kommentera på din blogg men har inte lyckats publicera något.. Vet inte vad jag gör för fel.. Men ska försöka klura ut det :)
Hoppas allt är väl med dig!
Många stora kramar å pussar på dig! <3
Skicka en kommentar