Att vara gravid med diabetes typ 1 är en större prövning än vad jag någonsin kunnat ana, på de ca 6 timmarna jag varit vaken har jag haft 3 insulinkänningar! 3!!! Nu är all festis och mjölk slut så jag hoppas jag klarar mig resten av eftermiddagen.. Bebisen tar all energi, det blir ingen smula av den kvar till mig =/ Nu åt jag lunch utan att ta insulin över huudtaget för nu vill jag få upp värdet innan jag svimmar igen!
Sen har jag förbrukat lite energi på egen hand också iofs för jag har städat, inte för att det krävs så mycket energi till det eftersom det är en 1a men nu är den snart klar! Känns skönt att lämna det glänsande ren =)
Sen får ni kalla mig pedant för det är jag till viss del men det finns inget äckligare än damm på handfat och toalett eller skräpigt golv =( Jag klarar inte av sådant! Man kan strunta i att plocka upp alla saker om man så vill men en smutsig toalett är vidrigt, i ett badrum ska man känna sig ren och fräsch!Och vem gör det då det är skitigt?
Jag vill att folk sa kunna känna att de nästintill skulle kunna käka en macka som legat på toasitsen! Så rent ska det baske mig vara! och det tar högst två minuter att torka av handfat och stol så tidsbrist går ej att skylla på! ;) Så.. Nu har pedanttanten sagt sitt också... Nu börjar insulinkänningen ge med sig så nu ska jag skura resten av golvet innan jag ska in i duschen för att göra mig klar för hemfärd!
Usch samtidigt som jag skriver det här så undrar jag hur det ska bli med min pedantiska sida då jag blir höggravid eller har mer ont.. Jag har redan förvanat Henke om att han kommer få städa en del, då jag bodde hemma körde jag med mamma, stackarn, då jag var nyopererad och vresig, men ligger jag och tvingas se på all röra så mår jag inte bra alls, sånt kan ge mig ett riktigt nervöst sammanbrott... Låter det barnsligt? Ja kanske det.. Men fyyy säger jag bara vilken prövning det kommer bli... För mig... Eller för oss alla kanske jag ska skriva... Haha!
2 kommentarer:
hej vännen, tack för ditt inlägg på min blogg, visst vet jag att ja är en bra mamma, herregud jag reder ut två små =) men ibland sviket självförtroendet och tålamodet och dom sjuka tankarna tar över, de lovar jag dig att du oxå kommer känna av när din söta är ute =)...
Men vännen jag hjälper dig gärna sen, eller ja nu med, även om jag småbarn så finns jag alltid till hands, och du om du är pedantis nu, vill jag inte veta vad stackars henke får stå ut med när du ska boa upp dig .. jag började skrubba väggar, bytte lakan varannan dag. Sen när jag blev sängliggandes trode jag livet var över och jag riktigt letade efter dammråttor i hörnen som jerry fick städa upp.. En period dammsög jag minst en gång om dagen =) då är inte jag lika pedantisk som du =).. han kommer få ha tålamod mannen din..
Men kom ihåg att jag är inte mer än ett telefonsamtal bort =)..
kram
Jag förstår att självförtroendet får sig en törn, det är fullt naturligt med all den press man känner både från omgivningen och framför allt sig själv, det hör till och alla mammor känner det nog emellanåt =) Barnen är ju det mest värdefulla man har <3
Inte ska du behöva komma till mig och städa, huu vågar inte visa vilket humör jag kan bli på då... Fråga Henke vad jag har för "dammsugarhumör" Haha!
Jag skyller min pedantiska sida på att jag är sjukskriven och rastlös + att jag mår bra av att "städa av mig bekymren" precis som med träningen då jag är på gymmet.
Du kan få ta hand om mig då Henke slänger ut mig efter att jag gnällt på hans städning.. För det gör jag tyvärr alltid då jag är på "dammsugarhumöret" Haha :p
Hoppas du har en go dag med dina hjärtan ute i solen Kram kram!!
Skicka en kommentar