Blev plötsligt lite gladare.. :)

Läste min vän Åsas blogg och blev just nu lite gladare på denna deppdag! Hon fick mig att le av det hon skrev :)

Kika själva på http://asawallin.blogspot.com/2009/06/minnen.html

Tack gumman för att du ljusade upp min dag :)

Så minnen från då man var yngre då.. För mig var tiden precis som Åsa skrev i sin blogg tiden då man var 16-18 bekymmersfri, allt jag och mina vänner tänkte på då var helgen! vi levde för Lördagarna! och redan på Söndagen då vi vaknade började det smidas planer till helgen därpå... -Det var underbara tider :)

Fast egentligen hade jag bekymmer då oxå om jag anstränger mig och tänker efter... Jag var olyckligt kär, oro för att jag inte dög, och letade efter den rätte att dela mitt liv med.... Värkande rygg...

Med tiden blir man tryggare med sig själv och man har svårt att förstå varför man tänkte som man gjorde...

Men ska jag anstränga mig och tänka efter ordentligt på en tid då jag inte hade några som helst bekymmer.... Då får det bli mitt liv innan jag var 5,5 år... Det var tiden av lycka, utan sjukdomar och dödsfall, diabetesen kom då jag ca 5,5 tror jag.. och sedan dog min kära Morfar... samt mina bästa barndomsvänners föräldrar kort efter varandra...

Men det är ju inte så att livet aldrig varit underbart sen dess.. Det är bara det att innan dess var allt ett rosa skimmer men i och med att det hände så insåg man att livet kan ändras... och livet ser inte likadant ut för alltid...

Nu låter det kanske som att jag haft de värstaste livet, men det har jag verkligen inte! Det finns de som har det/har haft det bra mkt värre än mig och det är jag fullt medveten om, men så såg min situation ut och det är den jag berättar...

Men ska jag spontant nämna de lyckligaste minnena från min barndom vill jag vara liten och leka me ponny och barbie och så vill jag vara 18 och springa på de första krogbesöken... -Dessa minnen är för alltid i lite ljusrosa skimmer ;)

Så Åsa.. nu väckte du filosofen i mig denna dag som från början var tjurig här men nu känns lite lättare , tack gumman :)


Nu när jag läser igenom detta känns det bara som en massa osammanhängande babbel... Men det är väl det som är vitsen med att skriva blogg och offentlig dagbok.. -Man har rätten att skriva vad man vill och man tvingar ju ingen att läsa ;)

För övrigt lever jag just nu i ett rosa skimmer och det har varit rejält rosa sen 3,5 år tillbaka och det ska inte få blekna! Man bestämmer själv hur ens liv ska se ut!

Nu ska jag sätta mig ute i solen!